Aftonbladet – 3 februari 1834, sida 3

Man må säga hvad man vill, så finnes i hela den vida verlden inga så utstuderade och fullkomliga financierer, som de Svenska statsmakterna. Vid hvarje Riksdag sedan år 1809 hafva statsutgifterna blifvit betydligt ökade, men hvarje gång har:deotta, enligt hvad man fått veta i Riksdagsbesluten, låtit sig göra, utan att öka bevillningen. År 1809 utgjorde den sammanräknade siffran af ordinarie statsregleringen Rdr 2,9359.502; år 1812 Rdr 4,043,3753; 1815 Bdr: 4,352.607; 1818 Rdr -5,185,0003; är. 1823 Rdr: 7,791,835 och år 1830 Rdr 8,629,278 — när förhöjningen i räntornas pris inberaknas. . Härtill. kommer i extraordinarie anslag: . År 1818 Rdr 1,500,000 till Göta kanal och, 250,000 Rdr ärligen, Vll inställande af tillökving uti bevillningen, som det -kallades; 1823 Rdr 1,750jo00 till Göta kanal och 700,000 till Hjelmare dito; äfvensom H. K. H. Kronprinsens reseoch förmälningskostnad; 1828 — 13830 till Försvarsverkets materiel 626,600 Rdr och dessutem 70,000 Rdr årligen; Göta kanal 745,334 m. m. , sd Vid denna Riksdag begäres nu ytterligare 375,422 Rdr årligen i de ordinarie anslagen och nära tre millioner på de extraordinarie, och likväl kånallt detta betäckas med förhandeh varande tillgångar? Hvem gör väl sådant efter? i i Men icke noghärmed: vid 1809 års Riksdag förKlarade Rikets: Ständer, att riket vore tryckt af bördor, som endast sved Rikets faror kunde jemfö