Aftonbladet – 5 mars 1833, sida 2

ENGLANDS TILLSTÅND. (Ur ett Fransyskt blad). Det skådespel England i detta ögonblick erbjuder är stort ach lärorikt. Detta folk, som förr än de andra eröfrat och ordnat den politiska friheten och dess garantier, som först af alla i Europa bekänt och satt i verket folksuveräneteten och fördrifvit restaurerade dynastier, står för närvarande, genom sjelfva försprånget af sin revolution, i många häbseenden efter, i hvad som rörer dess presterskap och dess aristokrati. Dessa tvenne makter, mot hvilka de båda revolutionerne 1641 och 16035, den sista ålminstone, icke direkt verkat, och som des senare till och med haft till sina förnämsta bundsförvandter, hafva bibehållit ett politiskt bestånd och en egendomsbesittning, som icke äro förenliga med samhällenas närvarande ställnin s. Uppmanadt af exempel utom — siit sköte, och drifvet af. folkintressets befallande kvali inom sig, arbetar England vu ait, så skyndsamt som möjligt, på lagstiftande vig, om det låter sig göra, bringa till slut bvad som är ofullbordadt af dess revolntion. Dessa oftast konstlade strider mellan dess YWhigs och Tories, dessa hvarandra korsinde, fina imtriger, som gilvit näring åt dess parlamentsdebatter under mer än ett sekel, detta förfinade gerillakrig om portföljer, har lewmat rum för de allvarsanuna och oundvikliga frågor, som röra sjelfva springfjedrarne i staten och samhällets boskaffonhet. Katolikernes emangipation och parlamentsveformen hafva öppnat denna epok för en nyfödd polutik; men de äro blott en början, ett föregarnde medel. Kyrkans reform kommer omedeibarligen derefter, och, såsom första momentet i denna reform, deu upprätlelse man är skyldig Wand. —??—S— SS TO SOS 0 VRREESSOKLAREE NN SR ÖR tan ER pa -—Ä! —GÖGgoe gp TT TT TTT Nr nr CT