blandad folkstam, skarpt åtskild genom sitt lynne, sin instinkt; sin religion, ifrån den halfva million främlingar som vistas der, ifrån de 22 biskoppar och 1700 medlemmar af Anglikanska Presterskapet, som tynga på hela massan och likväl blott äro till för den halfva millioner; det är ännu samma folkstam, hvars förfäder gjort uppror; hvarje gång de trott sig ega hog styrka dertill; det är den stora rebellionens barn, sönerne till dem som kallade sig de hvita barnen, ekhjertan och stålhjertan. Må man föreställa sig Robin Hood, den Saxonske banditen, i spetsen för flere millioner vänner och beslutsamme kamrater på en ö, der förtryckarnes antal icke uppgår till mer än 75 på 12,3v0, Såsom händelsen varit i församlingen OConnell! Sådan är Irlands ställning. Irland befinner sig i vissa afscenden till England i samma förhållande, som Polen till Ryssland. Hurudan skal! utgången blifva? Svaret synes 1 santing förskräckande. Om Irlands geografiska läge vore längre från den Engelska Ö, med hvilken det sc dan sekler är fastkedjadt, om Irland icke med hela sin längd vore fästadt vid sidan af sin tyranniska rival, liksom en fregalt under ett linieskepps karone r, omdet icke med ett orå vore tydligen dömdt att följa samma historiska väg, och utgöra en del af samma grupp, då vore frågan enkel; Irland skulle göra sig fritt som en misshandlad koloni, Som slutligen förlorar tålamodet; det skulle afhuggaå sitt kabeltåg, liksom Norra Amerika afhögg sitt i förra seklet; det skuile utdrifva sina förtryckare; det skulle väpna sig emot en landstigning; det skulle söka. allianser och bemedlingar; det skulle intaga sin rang, som fri nation i verlden. Men här ligger en omöjlighet; sakernes natur förbjuder det. Irland kan icke tänka derpå; Irland har icke fält för en verkningssfer, skild från sin grannes; det hyser des sutom i sitt sköte många ädla söner, dem starka band fästa vid England. De Irländska patrioternes parti består icke blott af katoliker och infödingar af oblandad race. Ett stort antal Anglo-Irländare förena i sitt sinne kärleken till Irland med Storbritaniens ärofulla öden, och den gemensamma civilisation, som bör omsluta dem båda. De hafva rätt deri; de hafva utan tvifvel mera rätt än de politiska entusiaster, som i Irland drömma om ett slags kalolsk republik vid sidan af England, under samma spira, men med särskilta institutioner, som skulte realisera bilden af den moderna fr iheten och den urgamla thron. Utan tvifvel är Irlands tro dyrbar: den har upprätthållit detta folk i dess elenden, och förädlat det till och! med i dess okunnighet. Men denna tro sam så mäktigt styrker det i olyckan och kampen, skulle efter segern blifva ett hinder, emedan det är en tro, som upplysningen ännu icke genomträngt. Det finnes hos de on äkta Irländaren någonting af bonden i Mer dee; dess moralitet, som är så hög, har icke gåt igenom eivilisaticnens prof, och det är Tik väl denna moralitet med medvetande och insigt, som ensam kan befästa dena borgerliga friheten. FREE AE er mA AA. KA AV IT RR Ann