Aftonbladet – 8 september 1831, sida 2

srHlöv AA Mal vValadlluv SLINIU, IOC UCKICIODOL IMladste sinnesstämningen och tänkesätten hos hela det civiliserade Europa gifva oss den osvikliga visshet att, innan fem år gått till ända , är det nesliga Polska delningsfördraget utan: återvändo sönderrifvet. Polens sak är icke, såsom Despotismens bigotta försvarare vilja hafva det, en uppresning af vildsinta revolutionärer mot en förnuftig och rättvis styrelses auctoritet. Delningsfördraget var en så himmelsskriande orättvisa och grymhet, att den är ett brännmärke på all både mensklig och gudomlig rätt, och att hvar och en, som icke bär slafvens låga känslor i hjertat, måste blifva revolutionär för att aftvå denna gräsliga fläck. Just för det vi alldeles icke äro revolutionärer i ordets vanliga betydelse, just för det vi önska att ordning och den förnuftsenliga myndigheten hos några få öfver massorne, måtte upprätthållas, hafva vi tid efter annan uppfordrat Stor-Brittaniens och Frankrikes regeringar att bana vägen för upplösandet af ett fördrag, som bär inom sig fröt till så stora och eviga misshälligheter. Den tid är icke långt borta, då man, så vida man framhärdar i föresatsen att behålla laglösa, stråtröfvare-spolier en dag skall få att beklaga det man för besittningen af några jordlotter och ett par millioner menniskor mer eller mindre, trampat under fötterna alla de grundsattser, utan hvilka en regering i närvarande tider icke kan ega bestånd. FRANKRIKE. (Ur Allgemeine; Zeitung). I det fördrag som General! Belliard hade att afsluta med Prinsen af Oranien, var det icke blott fråga om den Franska expeditionens omkostnader, dem Konungen af Holland måste betala (2) utan jemväl om de 18 artiklarnes snara inträdande i full kraft och verkan. Så länge Holland icke utrymt de delar af Belgien som det, mot Londoner-conferensens vilja innehar, så länge det cke gifvit några garantier för sina fredliga jänkesält, så länge kommer, ehvad tidninsarne må försakra derom, åtminstone en lel af Franska armåän att qvarblifva i Belsien. Det försäkras att Franska styrelsen tär fast dervid, att Konung Wilhelm icke slott skall draga sina troppar tillbaka, utan emväl företaga ett afväpnarde och framör allt bortskicka de fremmande troppar van har i sin tjenst, Man tror ock att deta verkligen kommer att ske. Under sådaa förhållanden, kunna alltid några af de ranska corpserne återvända, och Prinsarne orde innan kort vara att återförvänta i Pais Redan den 10 Aug. hade Hertigen af rleans anländt till Brässel. En deputation kickades honom till mötes, men han ville cke intåga i staden utan att hafva inhemat Marskalken Gåerards ordres. Denna dag jar stark jäshing i staden, och man lät Herigen veta, att han genom sin närvaro möjligen kulle kunna bidraga till lugnets återstälande. Härpå svarade han, att han hvarje