Aftonbladet – 8 september 1831, sida 2

återstår ännu ganska mycket. Vill Eus ropa försakra sig om freden, så är ett allmänt afväpnande nödvändigt. Till en början kan man dock tro Herr Påerier på sina ord, att han och Marskalken Soult alltjemnt utdela musköter och sablar öfver hela Frankrike. Så länge icke afväpnande eger rum, skola i alla Jänder skatterna vexa, och knappast ha under något stort krig utlagorne i Frankrike varit mera tryckande än nu, under en Ministöre som eftersträfvar freden: å tout prix. Oppositionen har utan tvifvel rätt att häröfver kraftigt yttra sitt missnöje. Den fordrar alldeles icke, såsom Journal des Dcebats påstår, pålagornes nedsättning och krig, hvilket vore en ursinnighet, den fordrar utlagornes nedsättning eller krig, Denne fordran är ganska förnuftsenlig, och mera logisk än Handelsministerns ord, att pålagorne väl hädanefter komme att progressivt minskas?. Hittills hafva de dock alldrig annat än progressivt ökats, Krig eller skatteminskning, det är oppositionens lösen och äfven Pariserboernes. Lamarques tal göra ganska mycket uppseende. Man föreläser dem högt i Halle aux bles, Förgäfves låta Ministrens anhängare utsprida. att Lamarque ej velat slåss med Sebastiani utan skickat honom ett ursäktsbref, Detta hade visst varit ganska vackert af Lamar que, ty det var utan tvifvel han som hade orätt i uppförande om också icke i sak; personliga förolämpningar kunna alldrig i en lagstiftande församling ursäktas , men detta har dock icke Lamarque gjort; tvertom vet man nu att de verkligen slagits fastän — ett rön i politiska dueller — kulorna icke träffat å någondera sidan. Storsigillbevararen Barthe yttrade i ett af kamarens sista sammanträden, att de Parisiska upploppen: föranledt rörelserne i Vendge. Anmärkningen är rigtig. Men Arago, som vid ett af de mest stormande Pariseruppträdena hade befälet vid det då så svårt misshandlade Ärkebiskopshuset, bes svarade den med det högt yttrade påstående, att han vid detta tillfälle alldeles icke erhöll några förhållningsordres, allraminst befallning, att qväfva upploppet. Detta ville han med bevis styrka, men Kamaren lät honom icke få tala ut. Hvem är det då nu, som ytterst förorsakat eller vållat Vendeerupproret? GCaArdaoene Puycka nact medfreda Iinagovna