Aftonbladet – 30 mars 1831, sida 2

tade annat al foltsats all cf IMCUSIva folket det ringaste, En värd ledamot (Herr Shelley) hade yttrat att de fleste af Husets utmärktaste medlemmar just genom möjligheten attrepresentera rotten Boroughs hade vunnit tillträde i Parlamentet. Talaren vore förvissad att desse män på bättre och lättare väg skulle vetat göra sig gällande, om icke just institutionerna lagt hinder i vägen för dem och tvungit: dem att såsom nödfall tillgripa den utväg rotten Boroughs erbjöd dem. Huset åtskiljdes kl. 2 om natten. Thorsdagen den 3 Marys, Sir G. Bankes påstod att ministrarne sielfve försatt sig i en kinkig och förlägen ställning, derigenom att de hållit hela det tilltänkta förslaget så hemligt att det kommit öfver nationen och huset såsom en öfverraskning. Om landet verkeligen längtade efter reform, hvarföre hålles propositionen derom så hemlig? Talaren ordade vidare om tryckfrihetens ofantliga makt som sträckte sig till och med öfver det enskilda lifvets enklaste handlingar. Dock trodde han sig icke vara inom dessspher, så länge han handlade ärligt och öppet; i alla fall skulle hau af densamma ej låta skrämma sig; emedlertid, påstod han, vore, så länge en dylik allsvåldig myndighet existerade, den närvarande Billen oförenlig med statens säkerhet. Det vore plundring och röfveri att beröfva vissa boroughs deras representations-rätt. Talaren anförde till stöd för sina påståenden Huskissons auctoritet, som yttrat att en reform skulle kullkasta hela statsförfattningen och införa anarchien, samt William Pitts, som ock varit, i sista tiderna, en motståndare af alla reformer. Herr Hobhouse (Lord Byrons vidt bekante vän och reskamrat) åtoge sig att, med anförande af lika högt gällande auctoriteter som den föregående talarens, styrka det reformen alldeles icke vore revolutionair. Man hade åberopat Hr Huskisson, men hade man väl nånsin ansett denna i många andra afseenden oförgätlige man såsom competent i dylika frågor? Pitt hadeganska djupt studerat constitutionella laggrunder och långt ifrån att betrakta en modification i corporationers pri-. vilegier såsom ett röfveri? hade just han kallat dem som påstått motsatsen för Jacobiner, emedan de derigenom antydde att det utom de erkände statsmakterne ännu funnes en myndighet: i staten. (Bifall.) En annan ledamot hade i sin ifver mot folken påmint om att det var ett folkparlament som