på Ynalltaget stanna farten för att undwika jams manstötning. Hade nu händelsen tilldragit fig under natten under mörkret, eller ännu wärre under snöyra, hade man haft en ny järnwägsolycka, fans ske lika hemsk fom den nyligen wid Lagerlunda timade. Förhör om tilldragelsen pånår i dag, och torde den försumlige järnwägstjänstemannen ej undgå att blifma lagligen tilltalad för fin förfjums melse. Järnvägsolyckan vid Lagerlunda. Sufti: tiekanslern har förordnat kopisten i justitiekanslersexpeditionen v. häradshöfding E. G. F. Björklund att i egenskap af särskild åklagare wid Hanekinds häradsrätt föra talan uti det därstädes anhängig: gjorda ransakningmålet angående den natten til 15 sistl. nov. i närheten af Lagerlunda timade järnwägsolyckan. Vice häradshöfding D. G. Ljungs crantz är, fålom förut blifwit nämndt, af Göta hofrätt förordnad att i samma mål fungera fom domare. Prof:r Nordenskiöld i Göteborg. Wid k. VBetenffapss och Vitterhetssamhällets sammankomst i måndags kväll till känna gafs, att fambhället till erkänt prof:r Nordenskiöld och grossh:n O. Dickson bwar sin guldmedalj. Prof:r N. upläste en ins tressant reseberättelse och hr D. tackade för den honom wisade äran och förklarade sig manad till ytterligare ansträngningar. Våld mot järnvägstjänsteman. Järnarbes taren P. G. Fogel, hwilken 6 sistl. nov. med hugg och flag öfwerfallit stationsinspektoren wid Eksund, dömdes i måndags af Memmings häradsrätt att hållas till 3 månaders fängelse samt att för ofvär dinsord mot konduktören Almqwist böta 25 fr. Det uplystes, att wåldswerkarens egentliga namn är Flinta. Telegrafassistenten i Göteborg C. 3. GClfbrink, bördig från Gefle, har drunknat. Sångerskan Titiens sjunger f. n. i Amerika, där hennes arvode är 3 600 fr. och dessuttom hälfs ten af det fom inflyter öfwer 3000 dollars. I Boston, där hon på en konsert sjöng 3 sänger, fit hon således 9 000 kr. för den aftonen. Fru Hedvig Willman, swensk sängerska, skall följa Ole Bull på hans konstresa genom Europa mot ett högt arvode. Ny tidskrift. Menslligheten: Frihet. Kär let. Frid Det är ett stort namn, fom denna tidslrift iflädt fig oh en hög upgift. Utgifwaren är kyrkoherden P. Nymansson i Skåne, en man, fom i förut utgifna ftrifter, wisat sig hylla frifins nade äsigter med nitälslan att göra dem gällande i lifwet. Då han nu framträder med planen til en periodist strift anmäler han den samma med följande ord: Wår tid är rik på upfinningar, rik på motfär gelser och bekräftelser. Det gamla och det nya har sina anfallare och förswarare både inom kyrka och stat. Modiga och insigtsfulla män hafwa trädt in på walplatsen, och deras antal fommer wisfers ligen att ökas. Därför är ide lämpligt att en mindre kraft träder in i deras led, och allraminst passar det af den, hwilkens werksamhet bör wara fridens, kärlekens od) försoningens. Denna tidstrift will därför ide befatta fig med fyrtobefäne nelser eller regeringsformer, den mill ide twista om det tillfälliga, om de wexlande och förfmins nande formerna, den wil håla fig til det wäfendtz liga och oföränderliga, till det allmänt mänftliga och passar därför blott för den, fom mil wara männisla. Den will ide wara dogmatisk, utan etist. Den will söka wisa huru det sanna, rätta och goda, det i människans ursprungliga, bör aes stalta fig i hennes inre od yttre Lif till ett harmoniftt helt mellan hennes förmögenheter inbörs des, mellan henne fjälf och familjen, kyrkan, ftas ten, slägtet och Bud. Def fatt blir ide krigarens utan den fredlige wandrarens. Skulle därför nå gon gång en stöt fomma att gifwas mot någon gammal, fallande mur, fommer den ide att wärkas såsom då ett flott lossas på stridsfältet, utan fåfom då en fredlig wandrare söker undanftaffa en sten, fom ligger på den wäg, hwilken bör wara fri oh farbar för hwarje resande. Konsten att rätt lefwa för att med lugn funna dö blir tids striftens fyftemål. Uti densamma kommer att framhållas: Människan. 1) Förnuftet od det sanna. 2) Samwetet och det rätta. 3) Wiljan od) det goda. 4) Hjärtat od) det sköna. II. Männistorna. 1) Jndividen och familjen. 2) Jndividen och kyrkan. 3) Individen och staten. 4) Individen och slägtet. II. JFesus af Nazaret 1) Jesu person. 2) Jesu själfutweckling och fulländning. 3) Jesu werksamhet. ö 4) Fesu betydelse för mänslligheten. IV. Tillståndet efter döden. v. Öfwerblick af de mänftliga religionsupfatt