Sundsvalls tidning – 23 november 1875, sida 2

IUUtttev intt ttetttortustaftb utt vortitdttd VET porltatt, fom hon själf under lyckligare förhållanden målat. — AAA DANS SA Järuwägsolydan wid gagerlunda. I hela landet slukas med begärlighet ala underrättelser om denna fasawäckande tilldragelse och wi anse oss ock böra meddela alt hwad wi därom inhemta, äfwen om för tillfället en mängd mindre wigtiga saker för den full måste stå öfwer. Östgöta Correspondenten har fått följande nya uplysningar: På linien söderut rådde snöyra på söndags af tonen och natten och häraf blef Malmötåget för: senadt. Detta delgajs trafikstyrelsen i Stockholm. och generaldirektör Troilius lärer själf från centralstationen gifwit befallning om att tå: gens mötesplats skulle blifwa Bankeberg, i stället för Linköping. Jämwäl norra tåget tycks ha ma: rit något fördröjdt, ty det afgick från Linköping först El. 1, på måndags morgonen, i stället för den i tidtabellen bestämda tiden 12.44, således 27 minuter efter wanlig tid. Telegrafisk befallning om mötesplatsens ändring afläts från Linköping af trafikdirektören Sjöstedt till stationsinspektoren Björkelundh wid Bankeberg, hwilten senare fwa: rade, att han emottagit och förstått telegrammet. Till Mjölby lärer samma befallning ha ingått först då tåget redan lemnatftatioz nen. Man skall då därijrån hafwa telegraferat till Bankeberg och upmanat stationsbefälet att wara på sin wakt och laga att man fick tåget stoppadt. För stationsbefälet wid Bankeberg, som wisste att Linköpingstäget nalkades på linien med full fart, mäste de nu följande ögonblicken warit fa: sansfulla. Att en graslig och oundwiklig olycka förestod, wisste man, men till förekommande af densamma fans intet medel öfrigt. Lokomotivföraren Sundqwist hade — enligt bwad allmänt säges och huru besynnerligt det an kan låta — natten förut — hwad han ock för flera skall hafwa omtalat — drömt, att han körde ihop med ett mötande täg och därför warit mer än wanligt upmärksam under färden. Han hade med owilja utgått från Linköping; men sedan, under resan mellan staden och Malmslätt, gått med starkaste fart, i hopp att möjligen kunna upnå Bankeberg i rätt tid. Då han passerat kurvan wester om bangården wid Malmslätt oh innan han utkom ur skogsbältet, hwilket banan här ges nomskär, stängde han af ångan och lät tåget löpa utför lutningen endast med kraften af def egande fart. Kommen ett stycke fram på slätten, blefwo Malmötågets lantärnor synliga genom snöyran. Föraren slog då mastinen bad, ropade åt eldaren Wallner att hoppa af och kastade sig själf ned i diket. I samma ögonblick stedde fammanftötningen. Wallner, som såg sig om och icke wisste, hwad som sörestod, blef krossad. Då Sundqwist lyckats komma lög8 ur de fpill: ror, af hwilka han omgafs, sprang han tillbaka, banan utefter, till Linköping och berättade där, hwad fom händt. Under tiden hade emellertid hr E. O. Forselius, anstäld wid Linköpings station och fom medföljde upgående tåget såsom pasfager rare i dess eftersta wagn, ilat till det fyra tionde dels mil aflägsna Bankeberg od) därifrån öfwer Mjölby—DHallsberg—RKatrineholm, telegraferat til Linköping om olyckan Detta telegram inträffade därstädes innan Sundqwist ännu framkommit till stationen. Under det hr Forselius telegraferade, märkte han att blod flöt från hans högra arm. Han hade, wid stöten, kört densamma ut genom ett dörrfönster och slurit fig. Af den scen, fom på olycksstället följde strax efter sammanstötningen, mägtar ingen penna gifwa en fullständig slildring. Natten war kall och det snöade starkt; ångan frän pannorna strömmade ut och elden spred sig bland spillrorna. Däremellan hördes de döendes hemska rosslingar och de fås rades rop på hjälp. De mänga oskadade bi stodo mer berömnvärdt nit fina olydsfamrater, och wi ha särslildt hört stationsbokhållaren Carl Neuman i Linköping, hwilken medföljde såsom pas: sagerare från Boxholm i upgående tåget sista wagn, omnämnes säsom särdeles rådig och werksam mid räddningen. Öfwerdirektörsassistenten F. G. Anrep och hans hustru. Anna Ida Wretman, tydas ha dött ögons blickligen. Då man lyckades framdraga dem ur spillrorna wisade fig, att han hade legat på bortre soffan i främsta afdelningen af första wagnen och