Sundsvalls tidning – 16 november 1875, sida 2

Article Image
kl. fem. Den med fabriken sammanbygda kontorslokalen och packhuset räddades. Eldswådan torde för städernas brandstodsbolag medföra trettiotus sen kronors förlust. Förfärliga oväder snöstormar?) d. 11 och 12 d:s ha härjat på Europas stora fastland. Från Berlin telegraferades nämligen den 12, att telegrafförbindelsen mellan Preussen å ena samt Frankrike, Belgien och Bäjern å andra sidan är fullständigt afbruten. Mänga telegrafstationer funna endast på mer eler mindre betydliga ommä gar upnäs. Vid Handtverksföreningens söndagsskola hölls, fom förut tilfännagifmits, söndagen den 14 dennes föredrag Om stora floden allmänneligen bekant under namnet Syndafloden. Föreläfaren, stolans förste lärare Dr I P Sellberg, ups läste några berättelser därom från judarna, faldeerna, indierna, grekerna oc omnämde tillika den stildring nordens forntida gudalära har om denna tilldragelse, hwilken äfwen wore känd i Amerika. Wid jamförandet af dessa berättelser påpekades likheten mellan de hos semiterna (judar och fal: deer) förekommande; indiernas och grekernas woro olika de öfriga; den sägen, fom inom den ffandinaviska norden (nordwestra Europa) funnes gaf anledning till påpekandet af den fornnordiska gudalärans stapelsehistoria och den likhet därmed, fom en berättelse från sydöstra Asien företer där det heter att af jätten Bouios kropp slapades jorden, af hans hjärne himmelen o. s. w. Alla öfwerenss stämde däri att en öfwerswämning försiggått, som gifwit anleoning till mångas undergång och kunde man däraf sluta till att en dylik storartad nature tilldragelse werkligen egt rum. Bland olika för sök att tolka denna orsak omnamde föreläsaren ett och annat, wid hwilket dock han ej ansäg fynnerlig upmärksamhet kunde fästas; hur fom helst wore det dock wisst, att denna flod uptoge ett bland de betydelsefullaste tidskrijterna i jordens utmedlingshistoria. Föreläsaren kallade den den stora floden, dels på grund af dess allmänlighet, dels oc emedan den ursprungliga benämningen närmast gåfwe anledningen till detta namn. Nästkommande föndag kl. 4 e m hålles föres drag om De stilda männistostammarne od) deras betydelse i den mänssliga utwecklingens historia. Rörande själfwa skolan kunne wi nämna, att lärlingeantalet ökats med 8, så att det nu utgör 50. Söderhamn. Helsingen för lördags berättar: Wattenbrist, fom under de fenafte åren nära nog wisat stymmelse till en klimatisk företeelse, har äfwen denna höst alwarsamt hotat. J slutet af okt. började mindre sjöar och wattendrag tillfrysa och marken att fäla utan att någon nämnwärd nederbörd på hela höften förekommit. Marken war så torr att höstplöjningen endast med swårighet kunde werkställas, brunnarne woro utsinade och wattendragen hade så aftynat att de sågo ut att funna bottenfrysa. Därtillmed inträffad ett egen: domligt utfal af Bottenhafwet där mwattenftåndet blef få lågt, fom någonsin observerats — Emellertid började i midten af förra medan mil: dare wäderlek att angripa ifar och käle och från och med i lördags föll ett länge efterlängtadt, tämligen ymmigt regn, samt fullständigt uplöste den senare, och kom wattendragen att spränga de förra. Möjligen blir det utan synnerlig werkan på mats tentillgången i brunnarne, emedan jorden förut war få torr, men för wattenwerkens drift war det owärdeligt. . Elementarläroverkets i Söderhamn populära föreläsningar börjades i lördags, då å rådhusets stora fal den första hölls öfver Lyxen hos de klassi a folfen. Fntrådeskort för alla tio föreläsningarne kosta 10 fr., för en föreläsning 1 fr 10 öre. För handelsbiträden, personer af tjenande och arbetande klasserna samt för barn foftar en biljett 50 öre. Hudiksvalls—Märjeådalens järnväg röner stora sympatier. På ett talrikt desökt fammans

16 november 1875, sida 2

Thumbnail