bud hade afsändts til nämnda barnmorskor åtftil: liga tider på dagen, famt flutligen bud afgått til läkare, fom beordrat hustru Swenssons afförande till barnbördshuset. När budet härom framkom mit till makarna S:s bostad, hade hustrun redan aflidit Ofwannämnda barnmorskor hördes därefter. Maria Petiersson anförde till sitt förswar, att hon omöjligt kunnat lemna sitt hem, ehuru 3 bud anmodat henne att komma till hustru S., emedan hon själf hade flera små barn i eget hem att wärda och att hustru S. warit boende få långt bort. De båda andra barnmorskorna urskuldade sig med att de hade sått bud att besöka andra sjuka, dock icke barnsängskvinor. Som emellertid de tilltalade i detta fall underlatit att fullgöra de i k. förordningen för barnmorifor af den 28 nov. 1856 dem ålagda pligter, förtlarades de slyldiga att stånda til answar för hustru S:s hastigt timade död Målet remitterades därefter till mederbörlig rådhusrätt, men tillätos de tilltalade att tills widare få wistas på fri fot. Klagomål mot prest. I Dagens Nyheter läses: Wi meddelade i går under denna rubrik i wår Stockholmsuplaga, att klagomal inlemnats till justitieombudsmannen öfwer adjunkten C. G. Barclay i Twåaker för misshandling af nattwards barn. Wi hafwa sedan dess haft tilljalle att fe klagoskriften, hwarur, med uteslutande af mindre klagomal öfwer begångna wåldsamheter, meddela följande: J juni månad 1874 hade pastor Barclay hotat saderlöse Leonard Swensson i Munkagärd med att han skulle hänga vonom, om han fom för sent till läsningen. Följande gång fom det oats tadt Leonard för sent till förhöret i kyrkan, da fär ger B.: nu skall du hänga uti taket, få att du inte kommer ner mer, och ber Barclay Alfred Andersson wid Twååker gå fram till den omkring 1000 alnar från kyrkan belägna preftgården och begära en töm eller ett tåg för att hänga Leonard uti. Som Alfred Andersson inte gick strax blef han af Barelay tillfrågad hwarför han inte går; Alfred swarade att han inte trodde det kunna wara pastorns alwar. Härpå frågar B. gossen om han någonsin ljugit för honom eller befalt något som han ej welat hafwa gjordt samt bad Alfred genast gå. Alfred går nu, oc då han återkom med töms men ber Barclay honom lägga den wid den bank, hwaruti Leonard fatt. När förhöret war flut fö ger Barclay: nu må ni alla gå hem utom Leo nard, fom tager tåget med fig och fommer Hhit. Leonard går nu gråtande fram till Barclay uti foret med tåget, och tog nu Barclay tåget, fatte det om halsen på Leonard, samt knöt ihop det framtill; därefter ledde Barclay af med Leonard från koret, kyrkogången nedåt, tills han fom uns der läktaren, där han band Leonard wid en af de stolpar som upbära läktaren. Barclay gick nu fram emot koret igen, där han efter en liten stund wände fig om och bad Anders Johan Larsson i Folkared af Sibbarps socken gå och lösa Leonard, hwilket denne gjorde — — — — — — — — geonard är nu sjuklig och hwarifrån sjukdomen härleder sig weta wi icke, men Leonards moder har sagt oss och andra, att gossen under senaste tiden tidt och ofta klagat öfwer swår hjärtflapp: ning och att han aldrig klagade öfwer sådant inz nan han undergått förenämde behandling Denna anklagelse är under edlig förpliktelse bevitnad af twå personer. Widare har samma dag eller den 15 oktober till justitieombudsmannen inlemnats en klagoskrift öfwer nämda adjunkt Barclay dårför att denne, ehuru blott exira ordinarie prestman, tots den ingångna konvensionen och ehuru han besitter stor enflild förmögenhet, dock flera gånger pockat på offer, oaktadt allwarliga föreställningar från församlingsmedlemmarnes sida Den första klagoskriften är undertecknad af 4 och den senare af 5 personer. Mordet i södra teaterhuset är — säger N. D. A — fortfarande inswept i det största mör ker. Undersökningarna i och för uptäckandet af mördaren hafwa oafbrutet fortsatts af polismyn: digheten, och ytterligare en mängd personer har blifwit hörda, utan att af dem erhålla den minsta uplysning, fom fan gifwa stöd för ens en bestämd misstanke, ännu mindre leda till hemlighetens af slöjande. Den enda uplysning af wigt, utöfwer de redan nämda, fom genom dessa förhör mwuns nits, är, att en person berättat, att han kl. 10 samma afton mordet stedde hört en person gå upp för de trappor i teaterhuset, fom leda till de rum, där mördade Dahlberg bodde. Sannolikt är. att D. mördats under sömnen Mordet har säledes föröfwats af någon person, till hwilken hon måst hysa något förtroende, efter hon lagt sig att sofwa, då denne person war inne. Synbarligen har mörs daren först tilldelat henne hugget i tinningen och därefter, för att försäkra fig om att dådet fule blifwa rigtigt utfördt, lagt snaran om hennes hals. Snaran war förfärdigad af ett tjodt, nytt, twins nadt hampfnöre. Polisen har flera gånger trott fina HAnra mårdaron nå snåren: men iust HÅ öfwer