Sundsvalls tidning – 13 november 1875, sida 3

och funna waror hädanefter till och frän Swerig utan någon främmande förmedling sändas mellal de olika stationerna i ins och utlandet. En nyhet vid mjöltillverkningen är pors ling-walfar, hwilta äro få inrättade, att af et par walsar blott den ena kringdrifwes, under de att den andra genom häfstångstryck nedföres. Pe detta sätt erhalles ett få bländande hwitt och fin mjöl, att fom man aldrig hittills warit iftånd ati åstadkomma. Upfinningen är italiensk och skal åstadkomma en betydlig förenkling af kvarnwäsendet E. S. D Kristina Nilsson, fom för närwarande til: sammans med åtftiliga andra artister gör en fonft: resa genom England, war här om dagen på ett tåg från London till Plymouth, då det missöde inträffade att täget gick ur spåret, dock utan att medföra widare olycka än att de resande, sedan de kraflat sig ur wagnarne, mäste tillbringa fyra timmar på wattendränkt mark. Aftonen därpå målte sällfkapet upträda och siunga i resdrägt, alldenstund de öfriga kläderna skadats af wattnet. C. J. L. Almqvists lif och verksamhet. Dir Ahnfelts andra föredrag öfwer detta ämne bade till hufwudsakligt föremål ett närmare fär: ifådande af den, för en samhällsuplösande tendens utmärkta dikten Amorina, hwilken, ehuru ej lika bemärkt och omtalad som den samtidigt därmed utkomna novellen Det går an, delar med denna den egenskapen att utgöra ett wäldigt hugg mot den konventionela moralen — denna moral, mot hwilken Almqwist redan i fina tidigafte arbeten stält lig fiendtlig och fom till fift skulle taga en få sörfärlig hämd på sin bespottare. Hwad de antydda Almqwistska ungdo:nsskrifterna beträffar, få lem nade föreläsaren om de samma åtskilliga pikanta uplysningar. J ÅFörsöt till Hectors lefnad, fom ursprungligen, sitt satiriska oc) humoristista inner Håll likmätigt, war indelad i trenne promenader, motfwarande Hectors själawandringar, i ftället för kapitel, uppenbarar fig redan glimtar af Alme qwists hat till det fonveniionela, fom ännu öpnare anfalles i arbetet: Hmwad är färlet? Här lägar författaren upp af den lifligaste harm wid åsynen af det åktenskapliga lifwet, sädant det för hans ögon gestaltar sig rundt omtring honom i det moderna samhället, och han twekar ej att såsom en brottsling, större och farligare än sedel förfalskaren, stämpla den som förfalffar kärlek, genom att af alla möjliga bewekelsegrunder utom karlek ingå äktenskapliga förbindelser, fom äro fullkomligt odugliga fåsom grundwal för ett lycligt och wälsignelsebringande familjelif. Men till ett hufwudanfall mot det konventionela, mot de rå dande begreppen om moral och moralisk anfwavighet samlade Almqwift alla sina krafter i den widunderliga dikt af blandad episk och dramatisk form, fom han gaf namnet ÅAmorina. Liflig, intressant oc) upfyld af nya uplysningar mar fö reläsarens framställning rörande detta werk. Ne dan bokens yttre historik erbjuder ätskilliga pikanta drag. På förhand bebådad och till fina Hufmuddrag bekantgjord af författaren i hans förtroliga meddelanden till fina wänner war första uplagan däraf redan år 1822 näftan färdigtrydt, då den jamma på föranstaltande af författarens farbroder, biskopen i Hernösands stift A. E Almqwist, makulerades med undantag af några få exemplar, bland hwilta ett befinner fig i k. biblioteket. Åt stilliga olikheter förefinnas, såsom i föredraget pås pekades, mellan denna uplaga och den, som är 1839 utsläptes bland allmänheten. De exemplar, som af första uplagan blefwo kvar, lastes begär ligt af författarens wöänner, och den märkwärdiga boken wann hos några af dem en sådan beundran, att de förklarade fig anse själfwa Cervantes mås terwerk endast wara en föregångare till Amorina, under andra däcemot till erkännande af botens många poetiska skönheter dels förklarade fig ide riktigt begripa dess mening, dels funno dej fyjtning temligen farlig. Arbetet hwilar på all mwertig sedlighet uplysande idger och förenar framftäll: ningar af gripande poetisk skönhet med hemska, judande taflor, med hädelse oc han. Bland de könaste styckena däri är den wekt romantiskt fin. zande legenden om upkomsten af Edswikens namn. För öfrigt framlyser mångenftädes en suverän hus nor, fom företrädeswis gör fig gällande i själfwa öretalet — kanske det mest humoristiska, fom lm wist skrifwit. Talaren hade under sin framställning rörande enna litterära företeelse tillfålle att med stöd af srefwexlingar oh allahanda otryckta fällor belysa llmawist personlighet och sökte därwid göra rättvisa åt de goda sidorna i hans karakter och ffrifttällarskap, sädana de också uppenbarade sig i hans idigare dagar; och på hans ofta ädla hallning nom wånkretsen, där hans hänförande perfonligs et mar föremål nara nog för dyrkan, anfördes ninneswärda prof. 4Almårina? mäckto Då Don Slartlinng kA. .