Sundsvalls tidning – 6 november 1875, sida 2

SUndsUuil d. Rogemtber. Under striderna om kyrkoherdarnes själfslrifna ordförandeskap i skolrådenhet. en ssäälfslrifwenhet den wi, i förbigående sagdt, önsta fnart må ups höra, under dessa strider har ofta ifrån deras iida, hwilka hålla på den nu warande ordningen, framkastats beslyllningar mot allmögen för fiendt: lighet mot folkstolan. Ett lysande bewis på motsatsen anföreg nu från Skane, där, enligt Öre sundsposten, Åsbo Sönnarslöfs församlings imvås nare på det mest hedrande fätt ha åtagit fig en särstild mård om slollärarefamiljen Olsson där stades. Hr Olsson, fom genom sin ansträngande werksamhet uti stolans tjänst mäst för flera år inz taga sjuksängen och under tiden mäst hålla vikarie på sin lilla knappa lön har nu, i följd däraf att ban ide ännu oc) troligen aldrig återwinner fin helsa, tagit afsted. Som belöning för Olssons trägna arbete för folkuplysningens befrämjande bar församlingen beredt honom en årlig pension samt för samiljens framtida skydd låtit upföra ett litet nätt oc) bekvämt boningshus etc. Familjen har oc för flera år tillbaka arrenderat en liten jordbit, hwilken församlingsborna ssifteswis sköta utan ersättning, hwarjämie de i i öfrigt tillgodose familjens behof. ö