Je BUVUDES ide slidan, hwaremot hon wid aflos sandet af det tredje träffades af en kula bakom högra örat. Omedelbart därefter assköt Daniels. ton det fjärde skottet mot fitt eget hufwud, hwars wid kulan inträngde genom högra tinningen med den påföljd, att han genast afled. Den olyckliga Ebba Hermina mäste genast afföras till ferafimer: lasarettet, hwarest hon fortfarande mårdas. Om hennes tillstånd oc de följder, fom det henne öf wergångna wåldet fan medföra, är ännu ingenting annat med säkerhet bekant, än att kulan inträngt få långt i hufwudet, att läkarne ännu ide mwågat göra något sörsöt att uttaga densamma, af fruts tan för att på samma gång skada en bredwid ligs gande pulsåder. Om orsaken till dådet lemnar den däröfwer hållna förberedande polisundersökningen följande uplysningar: Danielsson hade under den fenafte tiden fört ett mycket oordentligt och supigt lefnadssätt, hwartill han erhållit medel genom ett honom från en aflagsen slägting tillfallet arf å 5 000 kr. Han hade stundom under sitt orediga tillstand läs tit undfalla sig yttranden, som häntydde på, att ban ämnade beröfwa både sig och halfsystern Lie wet, för hwilken senare han synes hafwa fattat en warm kärlek. Arfwet war nu förstördt intill sista öret, och om det war grämelsen häröfwer eller nås gon annan omständighet, fom warit orsaken till fullbordandet af hans förra hotelse, är numera omöjligt att afgöra. Damelsson har i fina yngre dagar fått en bildad upfostran, faftän den ej hos honom burit nås gon god frukt. Att han dock ej fallit få djupt fom man af hans ställning i samhallet skulle wara frestad att tro, bewisas af följande till en annan i landsorten bosatt syster några ögonblick före fjälfmordet skrifna bref: Ålstade Constance! Förlåt att jag förorsakar dig sorg! Jag är twungen, jag fan ej annat. Ensam, förskjuten, föraktad, öfwergifwen af mor, syskon oc) mwänner uts härdar jag ej att framsläpa min sorgliga tillwaro. Sngen framtid, intet mål, intet deltagande eller förtroende af någon! Twärtom går jag fom en skamfläck både för hwad jag och andra brutit. Mitt kära barn, mina kära syskon, jag förebrär ide er; Nej, jag förlåter er Gå till min graf någon gång, fall på knä och bed för mig od Ebba Hon skall följa mig i grafwen; det är, båst för henne. Hen nes naturliga anlag utwisa hwilken sorglig lott skulle blifwa för henne, om hon skulle få lefwa. Förlåt din bror, han förlåter dig. Nu will jag falla på knä och bedja för oss alla. Nu är det gjordt, bed du äfwen. Blif kysk och gudfruktig; du kunde haft förtroende för din broder, men nu är det försent. Waka öfwer Viktor. Häll dig på dygdens stig, akta dig, waka och bed och du blifwer lycklig. Du lider troligen af en släng af samma sjukdom fom jag hyopkondri, melankoli eler nägot dylikt. Walan genom mitt lättsinniga lefwerne har jag kommit dit, där jag nu är. Wid Gud, wore du och Viktor hos mig nu, jag sköte er båda twå, ty jag älskar er för mycket för att låta er lefwa, men hwad skall jag göra? Min matt fträcker fig ej få långt. Lef! Må Gud bewara dig! Bed för of. Din om 5 minuter aflidne broder Fritz. En seerie föreläsningar öfwer C. 3. L. Alme qwist har öpnats i Stockholm af d:r Ahnfelt. Den första föreläsningen hölls i lördags, hwarwid talaren slildrade Almqwists bondelif i Wermland. Dagens Nyheter meddelar följande kortfattade redogörelse för innehållet af detta föredrag: Efter att hafwa kastat en hastig blick på Mlmqwists ungdom, öfwergick talaren till Manhemsförbundet, där Almqwist wid sin ankomii till Stod holm mottogs med öpna armar, oc) inom hwilket han spelade en stor roll. Likwäl lyckades han ej att omorganisera detta förbund efter sina planer och förslag. Detta war ju äfwen helt naturligt. Bland Almqwists widunderliga förslag war salunda t. er. det att förbundets yngre medlemmar skulle upfostras 3 år fom hedningar. 3 år fom judar och 3 år fom kristna. Det ludades ej Häller för Almqwist att få förbundet indeladt iI grader med en särskild receptionssal för hwarje grad, deforeradt på ett fymbolifft-fantaftifft fätt, fådant det endast funde upspringa i en Almqwists hjärna. År 1820 uplöste fig detta förbund, men fid ett mäktigt efterfpel i Wermland. Redan år 1821 krifwer A. till fin wan Jonas Wern (sedermera statsrådet) och omtalar att han ernar bosätta fig på landet nära Stocholm, och ehuru han i bref till fina wänner förklarar detta wara ganska roligt, war honom dock Stocholm alt för nära, jwadan han 1823 tog afsted ur statens tjenst och degaf fig till Wermland, där han i juni 1824 börade sitt bondlif på egendomen tillhörande slägren IBern. Då Almqwist, åtföljd af fin wän Haze: ius, fom till fitt nya hem wid Stilingfors, motogos de där af Jonas Wern, klädd fom weduggare. År 1825 finna wi Almqwist fom ett lags torpare bosatt en half mil från berritap. säärifrån skrifwer han idylliska bref, i hwilka han tas av Am liv AMarind San fittor ach FA 22..— ( r — — — — —