Skörden 1875. (Ur Framåt.) Om än fförden i wårt land icke är få utomordentlig. fom den en tid lofwade, få är dot året 1875 för wårt fädernesland ett wälsignadt år, som bringar stora summor in i landet för utförda spanmålsflag oh ladugårdsalster. Fnbergningen af säden gick ostördt oc kreaturen ha det förträffligaste bete. De höga köttpriserna witna om det ftora mwärde, fom landtmannen nu fätter på fina kreatur. Wäl blir en ofantlig mängd spanmål och rot: frukter förwandlad till detta helvetiska eldwatten, fom för en stor mängd swaga människor gör des ras tillwaro i högsta grad eländig; men utfteppningen blir dock stark och spanmålspriserna blifwa naturligtwis detta år fom altid beroende af för hållandet på den utländska marinaden. Det måste för den ful wara af intresse för både landtmän och spanmålshandlande, att få weta huru fförden utfallit i andra länder och hurudana behofwen där äro. Man finner detta af utländffa strifter. Af de upgifter wi funnit, af sådan beskaffenhet, att wi wåga anse dem wara tillförliga, framgår, att följande länder behöfwa införa spanmäl: Tyftland, Schweitz, Italien, Frankrike, Storbritanien, Spanien oc) Portugal. De länder fom funna utföra spanmål äro: Ryfland (stora sträckor af detta rike äro dock själfwa i behof af införsel), Öfterrite-Ungern, Rumänien, Swerige-Norge, Danmark, Nederländerna och As merika. Rörande de olika sädesslagen ställa sig utsigterna sålunda: Raps och andra oljefrön gifwer en swag skörd, men en prisstegring motwerkas af den amerikanska bergoljan.