Sundsvalls tidning – 4 november 1875, sida 3

Fran utlandet. F. finansministern Gladstone har nyligen i en offentliggjord strift uttalat fina åsigter angår ende Frankrikes ställning i Europa. Skriften har wäckt stort upseende, i synnerhet följande ställe: De mänskliga lidelseruas mäktiga ström, hwilfen wi oegentligt benämna ödet, skall twifivelåutan drifwa Frankrike til en ny strid på lif och död med Tyskland angående herrawäldet på fons tinenten. Helt wisst äro Frankrikes ord och äfwen dess tankar i närwarande stund för freden, men dess baktanle eler, att jag få må säga, em bryot till dess kommande tanke, hwilken för fin utweckling endast kräfwer en lämplig atmosfer, är kriget. Då dagen för detta förfärliga krig är fom men, få skall den enklaste, naturligaste instinkt drifwa Frankrike till ett förbund med de elemens ter som lättast ansluta fig til detsamma. Detta förbund skall dock ide antaga formen af en mans lig politist allians. J den meningen kunde Frank: rike på fin böjd räkna på Spanien; men detta land, som efter att hafwa intagit en få hög rang sjunkit få djupt oh numera liknar Frankrike endast i oförmåga att funna ftyra fig själft, är ide myc: fet att räkna på. Frankrikes werkliga bundsförwandt skall blifwa en allierad utan namn: den ultramontana minoriteten, fom är utbredd öfwer hela jorden, fom triumferar i Belgien, ftäler till tumult i England, uprör Tyskland och i Jtalien är mmdre stark än i andra länder, men äfwen där är fullständigt organiserad. Denna minoritet, fom hatar Tyskland oc stör Italiens lugn, skall an: sluta sig till Frankrike så snart detta land höjer den religiösa fanatismens baner och kastar sig in i krigiska äfwentyr. Dessa äro de båda stora Erafs ter fom hota Europas fred: Frankrikes Hämdlusta och kleritalismens herrsklystnad, hwilken är faft besluten att slå ännu ett slag, det sista, innan den för altid nödgas afstå från fin werldsliga matt. Dessa båda trafter skola — huru föga de än passa tillsamman och huru mycket de än afsty hwarandra — förbrödras för att winna hwardera sitt olika mål.