Sundsvalls tidning – 12 oktober 1875, sida 2

åter igen flera stadssoldater, hwilka understödde sina kamrater, hwaremot lyckligtwis fanjunkaren jämte de fyra konstaplarna här erhöll förstärkning af poliskommissarien Sheer samt öfwerkonstapeln Larsson. Polismännen lyckades efter någon stunds tumult ffilja soldaten Jansson från hans kamra: ter, hwarpå twå konstaplar, Wessman och Jansson, togo fången, en under hwardera armen, och förde honom framåt mot poliskontoret, under det att kommissarien, öfwerkonstapeln och de twå öfriga konstaplarna, gående baklänges med ansigtena wända åt orostiftarna, afwände deras angrepp och lyda des på detta sått införa soldaten Jansson på makt: kontoret. Dit införd, hade Fansson af hela fin klädnad endast lifremmen od en ffo på fig, hwaraf man tämligen noga fan fluta fig till den häftig: het, hwarmed de båda kämpande, ordningsmakten och) orostiftarna, hade stridt om fången. Under detta tumult hade konstapeln Wessman erhällit en wåldsam spark mellan bröstet och magen, fonftastapeln Nilsson ett slag i hufwudet af en sten samt blifwit biten i wenstra handleden, och konstapeln Carlsson erhållit slag i hufwudet samt å händerna. Efter omkring 10 minuters förlopp hade soldater i massa återkommit till waktkontoret och fordrat Janssons utlemnande, hwarwid kommissarien gick ut och förklarade, att detta icke kunde ste, samt upmanade dem att återwända till kasernen. hmwilten tillsägelse de efter något hån och oljud flutliz gen åtlydt. Som likwäl kommissarien förmärkte att uphetsningen tilltog, och anade, att oroftiftarna snart skulle återkomma, afsände han genast be: gäran till Södermalmstorgswakten om militärförstärkning af en korporal samt 6 man till watt: kontorets skyddande. Omkring en kvarts timme därefter ankom sergeant Medin til waktkontoret, meddelande, att stadssoldaterua höllo på att be: wäpna fig, med anledning hwaraf kommissarien beordrade de å waktkontoret warande konstaplarna att bewaka dörren och fönstren, för att hindra wäldswerkarna att intränga på kontoret. Några minuter därefter ankommo orostiftarna i stort antal, bewäpnade med huggare. Tmwå af polismännen, öfwerkonstapeln Larsfon och och konstapeln Jansson, skyndade då ut för att stänga yttre DÖrren till kontoret, men möttes af soldaterna, som slogo till dörren, hwarigenom konstaplarna blefwo ensamma mot mängden af soldater och nödgades draga fig tillbaka upåt Catarina Westra Kyrko: gata, förswarande fig med batongerna. Konftaz peln Jansfon erhöll härunder ett hugg öfwer mens stra armen. Under tiden hade de kontoret var: warande polismännen med fina huggare förfwas rat fönster och dörrar; men fedan stadssoldaterna lyckats att med fina huggare flå sönder dörren och inrusa i waktkontoret, nödgades polismännen gifwa wika och begifwa fig utåt gården, hwarefter den fängne Jansson frigjordes. J detta ögonblick an: lände gardespatrullen och anföll stadssoldaterna med fälld bajonett. En stunds strid lewererades, under hwilken fom missarien med de fåtaliga fonftaplarna åter lyda: des inkomma på kontoret, då ny förstärkning af militärpatrull begärdes, hwilken äfven efter någon stund anlände. Sedan gardespatrullen jämte de med huggare bewäpnade polismännen posterats wid fönster och dörrar till waktkontoret samt efter det larmsignal medelst telegrafen afgifwits till ötriga polisdistrikten med begäran om förstärkning, ankommo — äfpwen detta enligt polisfommisfariens utförliga berattelse wid förhöret — efter om kring 10 minuters förlopp stadssoldaterna ånyo, och af dem flertalet bewåpnade med gewär, de öfriga med huggare, och sökte alla på en gång att intränga på kontoret. Detta misslyckades likwäl, och under tiden uppehöllo fig waldswerkarna under skrik och owåsen å gatan utanför wakrkontoret. Efter det polismännen genom fönstren och dörren skyndat ut och mött gardespatrullen motades fols daterna af patrullen med polisens hjälp fram mot kasernen. En orostiftare rusade likwäl ånyo med dragen huggare mot ordningsmakten; men efter att af en af gardisterna bliswit förd åt sidan med gewäret, återkom han ånyo med fin lyftade hua: gare då gardisten stötte till honom med fäld bajonett, hwarwid soldaten föll, upgifwande ert nöd: rop. Efter hwad poliskommissarien antager, skulle denne sårade hafwa warit stadssoldaten n:r 10 Cyrus, hwars död af erhållna får mi förut om nämt. Ungefär samtidigt härmed erhöll öfmerkonstapeln Källström ett flag i hufwudet af ett ges wär samt ett hugg i pannan af en stadssoldats sidogewar. Då någon fund härefter polisförftärt: ning ankom från distrikten, drefwos stadssoldaterna till kasernen, hwarwid bör nämnas, att några fri: willigt begafwo fig dit Då emellertid de dewäp: nade orostiftarna inne på kaserngarden fortfaran de woro wåldsamma, oc owisshet kunde råda där: om, huruwida förstärkningen af gardet kunde an ses wara tillräcklig att motstå eller afslå ett anfall af dem, rekvirerades, på polisintendenten Ru bensons befallning, en afdelning af lifgardet til häst. Då denna genom telegrafen rekvirerade förstärkning stydsamt ankom till kafernen, började orostitarna, fom insågo fin underlägsenhet, att drölllta 2 toa AM HHAFAn SA . soar