Sundsvalls tidning – 9 oktober 1875, sida 2

nn VV er martmingar Ull gord INVE VEM TVSSEUMEISUE a anförande, med hwilka han dock mäste hålla inne, emedan man eljeft torde inweckla fig i en mwidlyf: tig och för tilfället ej passande diskussion i jernwågsfrågan. Han nöjde fig derföre med att åter: upprepa sitt yrkande om årliga mal af tomite: ledamöter. — Hr Hörnfelt bestred hr Lithners rätt att falla jernwägskomitän en partiinstitution. Öfwer hufwud funnes de ftarpt söndrade partien hufwudsakligen i hr Lithners mun, men i mertligbeten fände man föga till dem inom tinget. Ser: flildt inom jernmwägsfomiteen kunde tal. försäkra att fäderneslandets och Norrlands intressen warit de ensamt ledande oh att ej ens en stymt af parti: intressen försports inom fomiten. Enda sättet att derom öfwertyga den klentrogne hr Lithner wore wäl att infätta honom sjelf i komiten. Att den omständigheten skulle wittna om partisinne, att komitön kommit till alldeles samma åsigt fom hr Lithner rörande jernwägens lämpligaste srdånms, fundc tal. ingalunda medgifwa. Öwad slutligen angick hr Lithners tal om den der promemorian, wille tal. ej nu derpå swara, utan hoppades han att möjligen ännu en gång få fammanträffa med hr Lithner på den poliliska wädjobanan och der få bryta en lans med honom rörande den saken. ör Lithner förklarade fig med nöje antaga den utmaning, hwilken hr Hörnfeldt med manlig rid: derlighet gjort Honom För öfriat bad han att få utbyta de oförsigtigt anwända uttrycken partiintresjer od partiinftitution, hwilka framtallat en sädan förtrytelse hos den föregående talaren, mot de korrektare orden Llofalintresfe och Lofals inftitution och åberopade han 1871 års lands tings beslut säsom otwetydigt bewis på att fomir ten haft ett lokalintresse att bewaka. Dess fam manfättning af Ångermanlands mest framstäende män med en enda adjungerad medelpading ftämplade för öfrigt fomiten säsom lokalinstitution. Slutligen wille tal. emot hr Widens anförande i korthet invända, att järnwägsfrågan werkligen wore bragt till definitivt slut — hos tinget. — Her Widen oc Engblom förklarade fig ej wilja motsätta fig Hr Axels yrkande om årligt wäljande af Eomiteledamöter. — Ör Christiernin erinrade, huru linien B, hwilken tinget på komitöns hems ställan uttryckligen och genom underdånig ifrif: welse förklarat fig öfwergifwa, ide desto mindre genom händelsernas gång numera hade långt större utsigter för fig än på den tiden, då man fom warmast arbetade för den samma. Under sådana förhållanden more det ändamålsenligt, att man förrättade nytt wal och bildade en ny komite, bwilken ej behöfde känna sig solidorist med den komite, fom upgaf Belinien. Förenade fig i hr Axells yrkande. Innan proposition framstäldes å de gjorda Yr: kandena, anhöll ordföranden att få redogöra för sin ställning till frågan. J detta län, liksom i många andra trakter af wårt land, hade järn: wägsfrägorna framkallat en djupgående menings sliljaktighet, af det naturliga stäl, att ide en och samma bansträckning kunde i lika mån tilfredaftälla de stilda orterna. Under fådana förhållanden hade han merendels, och få och Här, måst söka åwägabringa en kompromiss. En sädan fompromissbana wore linien C, och just till följd af denna dess natur wore det något wanslligt att för den samma angifwa skäl, som af motständarne refpets terades. Länsstyrelsen hade imellertid intagit be: stämd position til frågan, i det den hos k. mit förordat i fråga warande linie. Ett faktum wore dock, att linien C ej kunde tillfredsställa en stor del af Medelpad, och naturligtwis wore det då smärtsamt för denna den swagare provinsen att se en komits i hela länets namn tala för intressen, fom nämda provins anfåge wara till men för sig. Tal., för hwilken alla delar ar länet wore lika fära och hwilken alltid wore böjd att bereda stydd åt den swagare parten, ffulle därföre helst fe att järne wägskomiten uplöstes, men wille man ej detta, borde man åtminstone wid hwarje landsting förs rätta nytt wal af ledamöter samt tillse, att Medelpad blefwe något bättre representeradt inom fos miten än hittils warit fallet. Tinget godkände utan votering br Axells förs flag och företog altfå wal till fomitfledamöter, hwarwid utsågos: hrr Engman, Hörnfeldt, Engs blom, Ljuslin, Treffenberg, Malmberg, Fröberg, Lithner och Axell. . Slutligen föredrogs finansutskottets betänfande, och antogs den af utstottet upgjorda intomftz och utgiftsstat för 1876, enligt hwilken för nämda år kommer att utdebiteras en landstingsskatt af 35 öre pr bewillningskrona. Åt ordföranden och fames reraren updrogs att, under tiden till nästa lands ting, under tingets gemensamma answarighet ups taga de tilfälliga lån, som för utgifternas bejtris dande kunde befinnas nödiga. —————————— — D mm MA D