Sundsvalls tidning – 29 maj 1875, sida 2

Iulek, bewitkjanoe UT ustoctstob UT sttyogstolror C) rättighet för universitetslärare till afsked efter wissa tjänstär med bibehållande af bela lönen, ny pro fession i mekanik mid Upsala universitet höjande af folkskolelärares minimiaflöning, ökade löneförs måner åt lärare wid elementarlärowerken äfwen fom åt lärare och lärarinnor wid småäskolor, inrättande af twå nya folkskolelärareseminarier för kvinliga elever, statsunderstöd åt högre skolor för kvinlig ungdom, nybygnader för k biblioteket och musikaliska akademien, apoteksprivilegiernas afflaf: sande, anslag til hospitalswäsendets utwidgande och förbättrande, anslag till fortsättande af statens järns wägsbygnader, så att östra och nordwestra ftams banorna fullbordats, norra stambanan snart fan öpnas till Storwik samt arbetena på def fortfättande innewarande år börjas, anlägaande af en ftatsbana mellan Sköfde och Karlsborg, central: bangård och nytt posthus i Stockholm, understöd til Nässjö— Oscarshamnsbanan och Dalslands banan med en mill. till hwardera och till Wexiö —Karlskronabanan med en mill. 100 tusen kr., tio mill. fr stälda till k. m:ts disposition för att med twå milloner årligen 1872—1873 utgå såsom låneunderstöd åt enskilda järnwägsföretag, anlägg: ning af en twärbana från norra stambanan till norska gränsen, en bana från Trondhjelm till mör tes, åtgärder til betryggande af skogens bestånd i lappmarken, anslag till nya skogsskolor och til skogsingeniörer, stuteriwäsendets ombildning, anslag till Sweriges deltagande i werldsexpositionerna i Wien oc Filadelfia, anslag till flere hamnanlägg: ningar och större wälbygnader, ny mellan-ritsdag, bildande inom riksbanken af en reservfond på fem mill. under samma skydd fom grundfonden, mynt: konvention med Danmark, ny lagstiftning för enskilda, sedelutgifwande banker, grundskatternas oms sättning i penningar, personliga skyddsafgiftens nedsättande till hälften, tidningsstämpelns oc fronobrefbäringsskyldighetens afskaffande, införande af bewillningstaxering i lappmarken, reglering af lös nerna för indelta armens befäl och aflemnande till statswerket af indelta armens aflöningstillgångar, förhöjdt anslag till lönetillskott åt lärare wid foltskolan, weterinärbildningens betryggande medelst anslag till nybyggnader för weterinärinstitutet i Stockholm och ny utgiftsstat för weterinärlärowertet i Skara, åtgärder för skyndsamt införande af ett nytt för Swerige, Norge och Danmark gemen: samt system för mått, mål od) wigt, antagandet af förordning angående sparbanker samt särskilda förordningar angående fast egendoms lagfarande och intecknande m. m. — Ala dessa och flera be: träffande lagstiftning och förwaltning widtagna åt: gärder och beslut torde äfwen för de twiflande få fa någon tyngd i de skiftande meningarnas måg käl. Edra arbeten mid denna rifsdag äro nu full bordade. Alla medfören I därifrån medwetandet att, efter förmåga och öfwertygelse, hafwa sökt fullgöra anförtrodda samhällspligter. Alla hoppas wi, att riksbagens Andra kammare under tidernas skriften skall upbära sin bestämmelse att, med den afwägda maktens återhållsamma utöfning, befordra och betrygga rikets wälfärd. Till kammaren hembär jag min outplånliga och djupa erkänsla för den stödjande wälwilja, den wänskapsfulla utmärkelse, hwarmed jag blifvit omfattad. Måtte friden och sällheten bringa en hwar af kammarens ledamöter gifwande skördar på de odlingsfält, som i kommande tider skola witna om wärdet af medborgerlig pligttrohet för wårt gemensamma fosterland. Till belysning af de inre riksdagsförhållandena strifwes ytterligare till Östg. Eorr. Alt, hwad Stockholmstidningarne skjutit i kvistarne mot grefwe A. Posse, är nära nog fullkomligt origtigt. Grefwe Posses nederlag i fråga om profesjorslös nerna war för honom alls ide någon öfmerraftning. Årendet behandlades wid eti enstildt fam manträde med landtmannapartiet aftonen före för redragningen inom andra kammaren, hwarwid gr. Posse tillkännagaf och uttalade fin mening, hwaremot dock åsigterna inom partiet genaft trädde i harnesk emot honom. Oaktadt han säledes hade sig wäl bekant, att han i frågan hade partiet emot fig, swek han dock ide fin öfwertygelje i fammaren, utan stod fom en själfständig man fast wid den, något som snarare borde ingifwa aktning. än missaktning. Frågans utgång har också ide i mins sta mån förändrat eller förswagat hans ställning till partiet! Åiwen landtmannapartiet met och förftår att akta en själfständig karakter. Hela denna åsigtssliljaktighet och däraf följande resultat måste betraktas sasom en tillfällighet och ide sasom en fiendtlig bannstråle emot grefwe Posse. P:s ställning inom partiet är fortfarande äfven lika stark nu, fom förut. Den är näml. helt oh hållet oförändrad. För få midt det för någon kan wara möjligt att blida in i andras tänkesätt, hy ser landtmannapartiet ännu den odelade önffan, att i honom fe fin förnämste ledare. Jcke dess mindre fan det likwal wara rätt möjligt att ett och annat hufwud kan tänka något annorlunda. Något öfwer ett hundratal personer funna ju omöjligt fe med blott ett enda öga. Sliljaktigheter äro, i hwad fall som helst, alltid naturliga. I dess helhet wärderar landtmannapartiet dock gr. Posse