Sundsvalls tidning – 29 maj 1875, sida 2

mid Jämtlands fältjägarekår, Karl Gustaf Wahl: ström; korpralen wid 4:de Norrlands båtamanskompani n:o 103 Jonas Zachrisson Lar. Till fullmäktig wid det sammanträde, fom i september månad skall hållas i hufwudstaden för att granska telegrafwerkets pensionsinsättnings rär kenskaper och förwaltning sedan d. 1 januari, är för direktörsgraden mald direktören mid Sunds walls telegrafstation G. Näsman. Den kommendering ur Jämtlands fältjägare får, fom skall tjänstgöra wid Karlsborgs fästning, ankom i måndags till Stockholm. Dödsfall. En af wårt lands mera framstående musici, både fom tonsättare od) exekutör Hharpokonungen i norden, Antoine Edouo Pratte af led i söndags på Ödensnäs i Wr? leosters förs samling. Han war född i stad djva i Bölmen den 22 nov. 1799 och fålungå mid fin död 75I, år. Pratte tom fom u: fe hit till Swe: rige med fin fader, fom förr m marionetts teater, och sonen spelade därmipT. f. Davids-harpa samt ådagalade redan då fo mujitalifta anlag Svenska konungens tg till pyresidenten wid ankomsten till Kö unn innehöll hufmudsakligen: Han hade hyl en almarligafte önskan, att hans första besö se gälla Danmarks huf: wudstad. Uttalande innerligaste tad för det festliga mottagandet. Låt mig uttala min tro: fasta wänskar för Åmarks uphöjda folkkära for nung, konungafami och land. Jag hyser den säkra förhoppnin ditt broderskänslan och de band, fom förenat medd de twå närbeslägtade länderna, 10 tideruas lopp förstärkas till folkens Ind ledes äfwen till konungarnes. Svenska konungen och danska pressen. Dagblade i jödenhavn strifwer med anledning af Offar II:s besök i Danmark och bland annat sålunda: Stora förändringar hafwa försigqått med per sonerna och i förhållandena under den tid af nära en half människoålder, fom ligger mellan konung Karla oh Oslars besök. De skandinaviska tan: karne och förhoppningarna haswa förlorat mycket af fin höga slätta flygt. De framträda ide med något i er formuleradt program, något fom fäfert gällt i de twå andra länderna få wäl i Danmark. Men därföre sätter man hos of ide mindre wärd på bewarandet af det hjärtliga och wänstapliga förhållandet til Swerige och Norge. Hwarje gån, wisar sig tecken till att detta dunklae än för en fort tid — såsom under den obeharnsga sotstwisten —, wäcker det upriktigt betlagande och hwarje gång det twärtom mi far fig et. teden till, att de gamla mänftapsbanden anm ar tarka, wäcker det glädje. Såsom ett tecken senare arten fan man räkna det nu före ) eesöket. På i politik oc i synnerhet på den mir nifterfrid, mari mi befinna of, har det fungliga besotket ymarligen utöfwat ett wisst fuspenderande inshkrande. Man har enkannerligen welat satta augens besök i jörbindelse med mår ut rikespyolitik och förnämligast med nya försök till lben gen i den nordslesvigska frågan, antaganden 10 wunnit en — ehuru helt wisst rent etydelse därigenom att konungen frän Leser till Berlin och Petersburg. Wi alls om huruwida detta skall eller ndelsen. Danmark fule säkert egna fin warmaste tacksamhet, fom bidraz ingen af ben nordslesvigska frågan, isynnerhet glädja alla danskar, om a Swerges och Norges konung för: trätta något i detta syfte. Alla itorer och förhoppningar, fom i mer el: estämda former hafwa anknutit fig estående besöket, gör man i alla fall läta fara, om man än kan wara att konung Oskars wänslapliga finz 5 ide skall underlåta att bewisa fig, därtill gifwes. restående swensta konungabesöket fan föras med det af år 1862 i fråga a fyfte, men i andra affeenden torde ma att få likhet därmed. Konung n twifwel antagas wara personligen mycketpat etiskt stämd för Danmark, och sådana känslor Unser man altid återgälda. Konungen ä säkert blifwa mottagen icke blott med den waiga lifliga nyfikenheten, fom föpenhamnarne naturligtwis hysa för detta furstebesök lik fom för hwarje annat, där prakt och glans ut: wecklas. Men man stdall tillika hälsa konungen på ett sätt, fom wisar, att det danska folket öns ffar, att det af den bekantskap, fom nu siiftas, må utweckla fig en wänskap, som blifwer till ära och glädje för båda parterna. Andra kammarens talman, hr Asker Höll i onsdags följande afstedstal till kammaren. sMirtt herrar! Nio pröfningsår Hafmwa förflutit, sedon den nya riksdagsordningen antogs. Bland framftÖnde frågor, fom riksdagarna under tiden afgjorte förtjänar ihägtommas åndringsbesluten i grundlägarna, hwarigenom dels tillträde til statens flesta tjänster är främmande religionsbetännare för: