längre kan anses för en invalid. Jag förblifver med största högaktning o. s. v. 13. Edvard Delaney till John Flemming. Den 31 augusti. Det href, hvaruti du underrättar mig om det vansinniga beslut att komma hit, har jag just nu emottagit. Jag besvär dig: besinna dig ett ögonblick. Ett sådant steg skulle vara olycksbriogande för dig såväl som för henne. Du skalle gifva R. W. D. rättmätig anledning till förbittring, och ehuru han ömt älskar Marjorie, är han i stånd att skrida till hvilka ytterligheter som hälst, så snart man sätter sig på tvären mot honom. Du skulle icke, det är jag öfvertygad om, vilja gifva anledning till, att han behandlade henne med hårdhet. Detta skulle emellertid blifva resultatet af din vistelse i athe Pineso under sakernas närvarande läge. Det gör mig ondt att jag skall nödgas göra dig upmärksam på dessa förhållanden. Det här är en mycket ömtålig sak, Jack, vår belägenhet är kritisk och det behöfs blott ett enda förfeladt drag, så är partiet förloradt. Anser du det värdt att vinnas, så var tålig. Förlita dig en smula på mio skarpsianighet. Vänta och afvakta hvad som komma skall. Dessutom har jag hört af Dillon, att du icke befinner dig i det tillstånd, att du kan företaga en så lång 1esa, Han tror, att hafsluften skulle vara i högsta grad skadlig för dig, och att, om du nödvändigt vill göra en utflykt, du bör göra dea inåt landet. Lyd du mitt och Dillons råd.