Sundsvalls tidning – 8 maj 1875, sida 2

Sundswall i Sparbanken den I maj 1819. Ör Asplund protesterade mot den föregående talarens ytranden. J t. propositionen finnes ingen obeslutsamhet. Där ftår tydligt uttryckt hwad k. m:t will. Wisserligen finnes där ett antingen — eller, men detta är under förutsättning att det första alternativet ej af riksdagen antages. Tal. medgaf att propositionen sent inkommit, men protesterade mot att detta berodde på någon för: summelse af civilministern. Orsaken ligger i det cent tekniska. Trodde ej att norrländingarne skulle funna fämjas om riftningen; men funde de det och, få är det wäl i alla fall riksdagen och ej norr: ländingarne, fom skall bestämma denna. Trodde äfmen i olikhet med den förfte tal. att de flefte norrländingar woro för den westliga sträckningen. Ör Brun upläste ett längre skriftligt anförande. Hr Bennich mille upträda till förswar för en af regeringens mest nitiske och kraftfulle ledamöter. Om orsaken till dröjsmålet legat i ett annat an:tingen —. efler, borde förebråelser därför åtmins stone ej framkastas från ett håll, fom haft få myc ten del däri. Uttalade fig för öfrigt i samma riktniug fom hr Asplund. Sedan härefter hrr Wallenberg, Asplund och Frisk ånyo haft ordet, remitterade den k. propos tionen till wederbörande utskott. J Andra kammaren anmälde hr Malmberg, att han författat en striftlig utredning af denna jråga i def helhet. Sedan hr Malmberg till kammaren hemstält, huruwida den önskade denna skrifts ups lasande, men kammaren förklarat detta obehöfligt, remitterades propositionen jämte nämnda skrift till statsutskottet. Mindre partihandel med bränvin. Sedan k. bshyde i Westerbottens län afflagit tio, af hands lande i Skellefteå gjorda och af allmän rådstuga bifallna, ansökningar om rätt till dylik mindre pars tihandel samt tre af de sökande däröfwer anfört beswär, har k. m:t nu förklarat skäl ide hafwa 12 till ändring i dess befallningshafwandes utslag. Från Umeå skrefs i onsdags. Wåren har nu kommit med warma soliga dagar och rask jnöjmältning. Warfäglarna, lärkan, bofinken och fädesärlan hafwa äfwen hunnit så långt som till oss, och åkrarna i stadens omgifning äro i allmänhet be: friade från sitt snötäcke. Elfwen har dock ännu förbar is, och isen ute på Bottenhafwet skall äfwen ligga tjock och stark, ehuru mångenstädes å ostra Kwarken stora öpningar eller få kallade rems nor bildat fig i densamma. Cnligt underrätteljer från Skogs fyr utanför Husum är hafwet öps pet ända til staret, hwarpå fyren står, ehuru ups syldt af mycken drif-is. Från Luleå skrifwes i N. K. Wåren går miss serligen framåt, men högst läångsamt. Dagarne utmärka fig genom 5 a 8 graders wärme och nät terna genom ungefär samma antal köldgrader. Undervisningsplanen för fjärde och femte klasserna wid ritets elementarlärowerk, fom från och med nästkommande höst stall tillämpar, uptager 30 underwisningstimmar i weckan sördelade på följande sätt: Läroämnen. 4:e klass. 5:e klass. Kristendm.... 2 2 Historia och Geografi 5 4 Matematti. 5 5 Naturlära. sees 2 2 Modersmålet . 4 3 Tysta spraktet. 4 3 Engelsta språket (för ide latins läsande) . sr es 8 8) Fransta språket SA 3 Latinska spräket (för dem fom ej läfa engelita) . so. 8) S:a 30 Bland förändringar anmärka mi endast att i femte klassen för de latin-läfande är förestrifwet: underwisning i Cornelius Nepos, malda delar; fortsättning och repetition af formläran; af fontaxen företrädeswis kasusläran samt extemporerade öfningar; i stället att i denna: klass förut lästes Julius Cefars de bello gallico, 113 bok, och ett par hundra verser i Ovidius, hwarjämte hems themata förekomma. I afväpningsfrågan yttrar Sydsw. Dagbl. — sannolikt syftande på afwäpningswännerna i Ståne od) deras egen organ tidn. Framåt: Md det barnsliga jolret, att wi ej behöfwa något förswarswäsen, emedan wi inga fiender funna få, fästa wi lika liten wigt fom wi stulle göra wid talet af en person, fom yrkade, att wi slulle afs slaffa wårt poliswäsen, emedan inga elaka männi: stor längre funnes och de mänstliga passionerna förswunnit från jorden; Bwadan hela polismwäfendet wore en anakronism i den nya fridsperioden. Det wackra och fromma i sådana drömmar får ej för oss fördölja det fåwitska och lättsinniga i dessa drömmars förutsattningar. Och till den, fom före Iflarat, att wi ej funna förswara of. emedan det vblir för dyrt, ha mi blott det swar, att det är F.. av NAÄft Nan far aldnvia fattat ollo