Article Image
tal om en del andra bankförhållanden, anse w oss kunna fullständiga förfrågningarne här, där man ej ffall funna fråntaga oss ordet, äfwen om man lätsar sätta fig öfwer hwad fom warder sagdt. J 31 5, af reglementet stadgas att till trygghet för borgenärer böra sjärdedels-ärswis fortare sammandrag (af räkenskaperna) offentliggöras. Att så ej slett under gångna året torde wara allom eterligt; och styrelsen borde wäl därför hafwa ups gifwit hwarför så ide kunnat ske — om den will frypa bakom den twetydighet, fom fan läggas i nämde ftadgande. Den i I 20 warande föreffriften att en förs teckning öfwer föreningen8 medlemmar ftall efter hwarje förwaltningsärs slut offentliggöras har un: der det gångna året ide häller lyckaks winna efters lefnad. Och dock bör den kortsyntaste kunna inse, hwilken ofantlig betydelse denna åtgärd eger i ans seende därtill att delägarne äro solidaristt anfwas rige och arundz oc reservfonderna ide på långt när hunnit upp till reglementsenligt förhållande till bankens stulder. Det är gifwet att, om t. er. de mera förmögne delägarne sfulle utträda ur folts banken, risten därigenom blefwe wida större för de öfriga delägarne och för dem, som anförtrodt fina besparingar åt folkbanken Knapt något är dyrbarare för en bank än förtroendet och mi mås ste därför på det högsta beklaga att styrelsen, i hwars händer ju i själfwa werket bankens wäl och we warit lagt, genom sitt förfaringssätt bidragit att gifwa lastarenom rum. J 19 F 5 mom. af reglementet föreskrifwes att sörmannen skall wid bankstämma framlägga rätens staper od granstningsberättelfe. Några räkens staper syntes ej till — af släl, som wi ej kunna fatta och lika litet fick stämman emottaga den öfwersigt af årsräkningen som enl. 28 mom. 6 förmannen bort lemna. Kortligen: stämman lemnades i i den fultomligaste okunnighet om bankens ställning. Att ftäms man icke desto mindre bewiljade answarsfrihet, mäste förefalla hwarje förständig person ytterligt löjligt. Wisserligen uplästes en s. k. revisionsberättelse, men wi trotsa en hwar — revisorerna själfwe ide ens undantagne att ur den få reda på resultatet af bankens wertsamhet under året. Ware härz med ej sagdt, att berättelsen saknade siffror; wisst ide — där funnos tillräckligt många och och stora för att ingifwa werklig häpnad — men det som fans kunde saklöst warit borta, hwarimot det nöd wändiga saknades, exempelwis tablåer öfwer ins komster och utgifter samt öfwer stallningen. Men inte beswärade detta ware sig styrelsen eller ftäms man; den förre war diplomatiff och högtidlig, den senare trofast intill ändan. Nu är som fändt tron en herrlig sak med löftesrika utfigter; det är blott stada, då den förenas med ofördragsamhet emot olika tänkande, hwilket i hög grad war händelsen hos folkbanksstämman. Det förwetna förnyftet öfwerröstades och den naturliga människan wärdt grundftufad; men dylika segrar äro farliga för segerwinnare.

6 april 1875, sida 2

Thumbnail