Sundsvalls tidning – 23 februari 1875, sida 2

lI), n mA EF— — ru ANA SE CL PEN garne ända till 30 mil inifrån landet, och hwilka innehafware längesedan gjort den erfarenhet, at flottningen nedefter floderna, hwilka lemna båd: bärkrajt och drifkraft, är det billigaste transport medlet för stogsprodutterna som kan utfinnas, — dessa storartade anläggningar af järnbrut och sägwerk med fina ansenliga steppningsplatser, där I flera tusental af männitor inom hwarje fuftpro: vins äro sysselsatta, lara ide heller rifwa upp sina bopälar och flytta från sina egande och ordnade platser och anläggningar, och detta få mycket mins dre nu, sedan man altmera börjat kombinera järnbrufsoch sågwerksrörelsen på det fätt, att den förra erhåller en betydlig det af fitt kolbehof genom affallet frän den senare. Man har jämfört motständet mot norra ftams banans dragning till de westra, till jordmån och klimat sämre lottade delarne af Norrland med de farhågor, fom wid den födra stambanans anläggs ning uttalades mot walet af den magra Näsfjö linien i Småland. Men denna jämförelse är ju alt för haltande. På Smålands om också lika magra Näsitjörlinie ligger dock stambanan rättwisligen midt emellan rikets gamla odlade bygder och provinser, lika fördelade på båda sidor om stambanan. Ett alldeles motsatt förhallande stulle blifwa inom Norrland, om stambanan därstädes förlades på ben meftra oränfen, för det mera befolkade kustlandet. Hår stulle da stambanan med obetydliga undantag, utgörande egentligen Jämts lands län, komma att ega så godt som alt på den ena sidan och nästan intet på den andra, nämligen på östra sidan den för jordbruket tjäns liga jorden och klimatet, den ojämförligt största delen af befolkningen samt all nämnmwärd industri, då däremot på den westra sidan slulle komma att sinnas blott och bart ett jordbruk, som i allmäns het icke tilläter annat än foderwaxtodling och bostapsstötsel att drifwas, och hwarest de ofördelattiga klimatista förhållandena ide genom någon åts gård funna förändras. På en annan, of perfoner inom Jämtland uta talad åsigt måfte jag ocfå anhälla att få säst upmärksamhet, od) lemna den wederläggning, denn upgift förtjänar. Den in:iehäller nämligen en antydan eller ett sörsök att göra troligt, att det norrländsla kustlandet numera skulle hafwa frams stridit så längt i utweckling, att dess krafter wore nära uttömda och landet ej måktigt af stort mera, men att däremot de meftra delarne af Norrland fiulle ega sparade krafter eller bättre resurser till framtida utweckling. Till wederlaggning af detta origtiga påstaende och på samma gäng till nödigt bemötande af de, enligt min upfattning, wål längt strackta anspråken frän Jämtland pa förmåner af järnwägsanlaggningarne, behöfwer jag blott hänwisa till de tillgängliga statistista ups gifterna famt det af statskontoret utgifna generals sammandraget öfwer bewillningen, fast egendom m. m. inom rifet, od) hwaraf wifar sig: att folkmängden i samiliga fem norrländska läs nen utgör tillsammana .. .. 550,837 inw. hwaraf för Jamtlands län, Herjeås dalen däri inberäknad, kommer blott 72,506 , att inom de norrländjta länen foltmängdåstills wäxten år 1873 utgjort: i prosenttal för Gefleborga län . .. 2, , . Westernorrlands län 2,46 , v v Wejterbottens län . l. , p , Norrbottens län. . 2 ; Ä a 118 men inom Jämtlands län blott 1.50 Således har Jämtlands län ej stort mer än 1; af hela Norrlands befolknina, och folfmängdes tilwwaxten i Jämtland stär lägre än i de andra norrländsta länen; att widare upssattade fastighetswärdet för hela Norrland utgör.. . os oo fr. 202,200,513 dari Jämtland bar andel för blott 22,678,00 att upstattad inkomst för jamtliga norrländila länen utgör. . , 31,512,595 däraf Jämtlands län eger endast 2,363,442 att summan af bewillningen es ter alla tre artiklarne utgör för de fem norrländ a länen. . , 402,067 men att Jamtlands län därtill bidrager med endast . 35,819 oc) att Jämtlands län säledes uti alla dessa wigs tiga hänscenden intager knappast en tiondedel af det sammanlagda Norrland, hwadan för dess ilull norra stambanan icke torde böra förläggas i en riktning som slulle wara ofördelaktig för de ö riga, mera betydande norrlandsia länen, detta så myc: ket mindre, fom Jämtland ändock får förmånen af järnwägs örbindelje, nämligen från öster till wester. J det föregäende tror jag mig nu hafwa ådas galagt, att det ide ar förenligt med billighet och ide heller med statshushallning att ware sig för Norge eller för Jämtland göra de stora norrländs ffa bygderna mindre wäl lottade på jarnwägss förbindelse med det öfriga ritet Tydligt är, att en forsling upför höjderna: 5, 7 a 10 mil, med stigning af 6 til 1,200 fot, ffall mången gång göra jarnwägen wärdelös, åtminstone för den tyngre forslingen, fom tustlandet eljest fule ha att rittgt erbjuda. Jnom kustlandet häller redan nu åts slilia rörelse på att förtwina i brist på tidsenlig, lätt kommunikation. Salunda finiras redan inn.