malm och järn. Wid andra, såsom Hedvigsfore bruk, Mowiken och Strömbacka bruk, är jaärntillwerkningen af samma släl inskräntt. Kan det då wara släl att läta den gamla, redan ordnade industrien dö bort i brist på ändamålsenligt for: slingsmedel och i ssället experimentera i de westra bygderna med dels ett jordbruk, fom klimatet läg: ger hinder för, dels med industri, fom aldrig mir fat fig trifwas därstädes? å den af ombuden för Jämtland äfwenledes berörda trategista sidan af frågan mill jag ej fyns nerligen inlåta mig; men får därwid bloti anmärka, att freden är det normala tillständet och kriget undantagsförhällande; att det förefaller mig öga troligt, att en österifrän kommande fiende stulle wälja den mest swåra och tränga paesage för att intränga i riket, fom wäl wore i Helfings lands och Medelpads starkt tuperade landslap; men att huru härmed än må wara, så torde det wara säfert. att om wi flulle hafwa råd att för: swara of, få mäste wi också hafwa råd att in rätta en järnwäg ändamålsenligt för de fredliga förwärfwen, hwaraf medel til förswaret yttersi slola hemtas. Följderna af den ena eller andra sträckningen af stambanan genom Norrland stola säkerligen ide uteblifwa att tydligen wisa fig Sålunda slulle mydet säkert en stambana, anlagd i westlig och för Norrlands innebyggare och deras näringar otjänlig riktning, till foljd af de dåliga resultat den siulle komma att lemna, afsträcka frän widare järnwågsbygnad, då däremot en för norrländska bygdernas behof ändamalsenligt, anlagd järnwäg saterligen stulle stulle framte de allra bäfta rejuls tat och gifwa lust oc förmåga att på et natur ligt satt. nämligen i mån fom landet utwecklas genom fina brukbara tillgångar, utsträcka järn wägsbyggandet i Norrland. J följd af hwad jag här förut fått äran ans föra och när jag fänner den bögft wäsendtliga fil nad som råder emellan, å ena sidan, den i fråga fatta östra linien genom norra Helsingland med sina wål odlade bygder, sitt tjenliga klimat, talrit befolkning och betydlig industri samt, å andra sidan, de meftra fträdningarne od) enkannerligen den i fräga satta Ramsjölinien, där wägen skulle komma att på sträckor af flera mil gå genom grus siga, sterila ödemarker, bögt öfwer hafwet i ett härdt klimat, där det satnas både folt och alla andra beting för wmänniffors uppehälle och trefnad, så föranledes jag att hos riksdagen mörd: sqent anhålla, att riksdagen behagade besluta att norra stambanan stall rån trakten af Hybo i westra Helsingland ledas til granstapet af de i norra Helsinglands storbygd belägna sjöarne södra och norra Dellen samt genom Delsbo, Bjuråkers, Bergsjö och Hassela sodnar samt Medelpad till någon punkt i närheten af Stödesjön, för att därifrån widare ledas norrut till ÅAngermanelfwen i den riktning. som kan warda bestämd. Om remiss till wederbörligt utstott anhälles öde mjukligen. Kyrkligt. Hos k. m:t hade H. Halldin, S. Olsson m. fl. i upgikwen egenssap af ombud för åtlilliga få kallade Fria Nattwardsföreningar inom Orebro od Wermlands län anhällit, att s. m. kandidaten G. Willen, fom förklarat sig willig att emottaga en honom erbjuden anställning säsom förwaltare af nädemedlen inom nämda föreningar mätte, sa lange han, efter aflagd prest ed, wore uti föreningarnas ijänst, få åtnjuta presterlig tjänitärsberäkning, med slyldighet att i afseende å lära och lefwerne framgent lyda under domkapitlet i Strengnas stift, ywilket han genom födfeln tidbör: men k. m:t har, efter att öfwer denna an: sökan hafwa inhemtat domkapitlens i Strengnäs öd Carlstad utlåtanden, samma ansökning af: lagit. Mord. Arbetaren A. P. Johansson från Elings ocken, Skaraborgs län, hwilken nägon tid uppe: jallit fig i Stöde, Medelpad, på järnwägsarbete, defans den 7:de februari på morgonen liggande )öd i en fäng hos landbonden Kärf i Nedansjö. Wid polisundersörning uplystes, att ett dansnöje dagen förut egt rum å ftället, od) att Johansfon å warit öfwerlastad. Den döde hade ett tumsredt hål bakom ena örat samt flera småhål efter ;ågot hwasst instrument. Eget nog hafwa ej några plysningar g nom undersofning erhållits om huru etta mord, fom tydligen här föreligger, egt rum. (W. CA) Blekinge folkhögskola. Wid talöfningen i tåndags woro följande frågor föremål för öfweriggning: Har koinnan i allmänhet de kunskaper fom åfwas af henne? Om få ej är förhållandet, vad bör göras, för att hon må få tilfälle att llegna fig sadana?