Sundsvalls tidning – 18 februari 1875, sida 3

Kommunala rösträtten. Aj de flere förflag, fom wid innemarande rifes dag framlagts till ändring i nu gällande fomnmus nallag, meddela wi i dag följande af rifsdagås mannen Aug. Pettersson från Blekinge. Förslaget i dess helhet lyder sålunda: Uti 5 8 i kommunallagen af den 21 mars 1862, är beträffande rösträtt mid kommunalstämma följande ftadgadt: En ywar mälfrejdad swensk undersåte, som är medlem af en kommun, som enligt 57 5 af gäl: lande kommunallag förbunden att till tömmunen erlägga ffatt, och ide häftar för ognldne fonmmus nalutsivider — — — stall wara berättigad til deltagande i kommunalstämmas öfwerlaggningar och beslut. Det har, åtminftone inom den ort, jag repres senterar, ide så sallan handt. att o man citerade lagparagrafs undantags örhällande tillämpats wid kommunalstamma, fom hållits någon fortare tid eiter upbördsmötet, hwarwid flere wälbehallne med: lemmar förnekats deltaga i stämman, darför att de, enligt upbördslängden, haftade för oguldna kommunal utstylder. Det har jamwäl händt. att de salunda bortwisade förklarat, att de mid upe bördsmötet warit hindrade att funna erlägga fin statt, men att de sedan efter restlängd betalt fin afgift. Då de imellertid ide medhaft koitto fran upbördsmannen, hafwa de, ehuru uttylderna was vit godtgjorda, ändod på grund af lagens tydliga stadganden, ide kunnat tillätas att i stämman deltaga. Jnom kommuner, där flera upbördsmöten för olika ändamål ärligen hällas, fan det mycket lätt ste, att flere skattslyldige, antingen af glömma eller i följd däraf, att de icke wetat om upbordsmötet, eller ett de wid den tiden warit på resa stadde, funna komma på restlängd, oh om afgiften är ftörre eller mindre, har den altid famma påföljd.