Sundsvalls tidning – 18 februari 1875, sida 3

en fortjatt stegring i de owanligt höga flatsinfomsterna. Dessa hr sinansministerns tankor stå misserligen i strid med den k. statswerkspropositionen, men de äro ett beaktanswärdt gif aft åt Rifsdas gen att ide utan besinnande bifalla allt hwad k. m:t ästat. Mycket kunde här wara att säga; men jag slutar med den förhoppning, att ätminstone ide Andra kammaren må bifalla dyrtidstillägg å högre löner än dem, fom understiga 8.000 kr.7 Denna hr C. A. Larssons insaga upkallade fi: nansministern, som päpekade det oriktiga i, att på det sått som slett tillämpa hans wid konungens rådsbord i sammanhang med en helt annan fråga uttalade ord. Statsrädet tackade de öfrige res servanterna därför att de ide instämt i hr Lars: sons insaga. Ör C. A. Larsfon uttalade fin ledas nad om han på nägot sätt säradt finansministern, hwars inför tronen uttalade manliga ord han räfs nade honom till ftor heder. : Hr O. B. Olsson, understödd af hr Key, IJwarsfon, Danielsson, L. A. Larsfon, Uhr oh Törns felt, yrkade att kammaren slulle med afseende på dyrtidstillaggen widhålla samma grundfats fom i fiol eller att ide bewilja sädana tillägg för löner fom upgå till öfwer 5,000 kr. Ör Muguit Ve: tersjon oh Jöns Pehrsson ansägo dock att dyrtifdstillagg endast borde bewiljas til det af hr C. A. Lirsson föreslagna omfång. En skollärare på landet finge med hustru och barn lefwa på 600 Er. om året, då borde också en ämbetsman i itar ben hafwa nog af 3,000 tr. Stämningen bland beiolfningen på landsbygden wore sadan, att om en omröstning där frulle försiggå i denna sak, få kunde man wara wiss att icke ens hr C. A. Lars sons förslag slulle gå igenom. Det fan ide wara med siatens wäl förenligt att ritsdagen genom bes wiljandet af onödigt höga löner åt ämbetsmän: nen framkallar befoliningens hat oc) afundsjuka mot dem. Man talar om de kostnader, fom ämbetsmännen få underkasta fig i och för sina studier och att staten därigenom stode i stuld tid dem ör ett slags förstott, fom de gifwit staten; men man besinnar ide hwilka utgifter staten får underkasta sig för dessa ämbetomans utbildning. Wid Lunds universitet kostar hwarje student några hundra fr. om året och i Upsala ungefär hälften få mycket. Man fruktar att, om lönerna ide höjas, följden slall blifwa brist på ämbetsmän, men en jädan brist bar tills dato ide försports. Hrr Åstrand, Adlersparre oh Rossander sötte att öfwertyga kammaren behöfligheten af dyrtidstillägg till den den omfattning, som utskottet föreslagit. — Se: dan öfwerläggningen förklarats afslutad, anhöll hr C. A. Larsson i betraktande af det ringa under: stöd hans förslag rönt inom kammaren att få af: stå från fitt yrkande oh sörena fig med hr O. B. Olsson, hwars förslag därefter blef af kammaren utan omröstning godkändt. Som första kammaren godkänt regeringens förflag, warder det den gemensamma omröfts ningen, fom skall slita äfwen denna twist, men det stora flertalet i folkkemmaren (128 mot 44) ger förhoppning, att hrr hofrattspresidenter, juititiekanslern och generaldirektörn i fängmwärdsftyrels fen slola nödgas försöka att dra fig fram med fina nu warande löner. J öfrige punkter ha båda kamrarne med bifall till ut;ottets hemstallan bewiljat sasom extra anslag höjning af fängwärdens afloning. . 60.812: 50 nya lagberedningenn. 40000: — fängelsebygnad å Långholmen. .. 175,000: — , i Malmö . ... 110.000: — . i Yfted... 50.000: — , i Sundewall.. 40,000: — till bostäder åt waktbetjeningen mid länsfängelserna. .. 20,400: hwarjämte förslagsanslaget till fängars wård och underhäll höjdes med ett hundra tufen kronor till jämt en och en half million. Tredje hufvudtiteln, utrites-departementet, schef yr Björnstjerna. bestämdes af båda kamrarne sasom hit tills til 609,365 fr. Regeringens förslag till sädana ändringar i tulltaxe underrattelserna som påkallats af nya sleppsmätningssattet, af bewillningsutslottet til: styrkt, har af ritsdagen godkänts. Kommunala rösträtten. MT de Hara FA 3 eg.