Sundsvall d. 16 Jannati. Efter långwariga och ihärdiga bearbetningar Ho det slutligen lyckats att sätta i rörelse den b fanta swenska hastigheten i en fråga, fom likwij kräfwer lugn och insigtsfull omtanka af dem, for wilja bilda fig ett sälfständigt, på sakkännedor grundadt omdöme om henne. Det har werklige gått ända därhän — i det offentliga meningsbi tet hafwa wi fett oh äfwen låtit wåra läsare f del af mera än ett prof därpå —, att en af mår lands wigtigaste industrier — stogsafwerkninger stämplats hardt nära fom ett brott, att de, fon sossla därmed, i likhet med fin werksamhet bränn märkas med de frarpafte tillmälen och ilutligen at be, fom dristat inlägga en gensaga emot alla desse öfwerdrifter, bestyllas för bristande fosterlandskär let och mera dylikt. Wid sådant förhållande har det onekligen sitt lilla obehag att ytra fig i ftogs frågan, helst om det månde ste i riktning mot der förherstande meningsströmmen; men däraf förkla: ras dock ej den ihärdiga tystnad, fom wår stads stora tråwaruhandlare nu för andra gången i aft tagit i en fråga, som dock är af ofantlig wigt od) där synnerligast deras ord ssulle warit of bety: delse. Wi tänka på det möte, fom den 2 dennes stadens riksdagsman höll med fina walmän, och wid hwilket ett af de spörsmäl hwarom inbjuda: ren mille höra fina walmäns tanke just war — bwad man i dagligt tal för korthetens full kallar: Skogsfrägan Den frågan, huruwida frogsaf: werkningen, fåfom det allmänt tros, bedrifwes på sädant fätt att statens instridande är nödwändigt för att slydda wåra skogar från stöfling, kunde, oaktadt den berör wår orts största och hardt när enda industri och till trots därjör att meningsåsliljaktigheterne dess angående gifwit anledning till ett ministerombyte, ej framkalla någon af platsens skogsafwerkare att ytra sig. Ty grossh. A. F. Forssell, hwilken öpnade meningsbytet rörande själfwa saken, är bosatt utom walkretsen och hr D. Bäckströms werksamhet är en Helt annan; men utom dessa twå ytrade sig i deuna fråga endast d:r Wikström och han inssiränkte fig till att upmana de store träwerksegarne att uttala deras åsigter. Då frägan är af stort allmänt intresse, hafwa wi ansett of böra äterkomma till det fom å ofwannämda möte offentligen ytrades Af hr Forssells anförande framgid att fogar nes tillgångar tagas i anspråk på ett sätt, fom wäl förtjenar epitetet sköfling och fom är olyde: bringande för framtiden men frulden härför ligger ei hos den afwerkning, fom eger rum i och för itskeppningen utan hufwudsakligen hos den art kogsbygge, fom asser det egna behofwet Så huge jas under wintrarne millioner fmåträd — af hwilia j en hundradel utsleppas — för att därmed frames öda smäkreaturen i synnerhet getterna och hr F. införde såsom belysning häraf, hurusom en lands ingsman, hwilken med oblida blickar fett dei vattendragon flytande wirkesmassorna och wid andstinget wäkt förslag om stogsstöflingens hämnande, före sin resa till samma landsting befalde in dräng att hugga omiring 40 lass getbete och et är att märka att hwarje lass funde innehålla tt par hundra småträd. En annan fara för ftogen ligger i förhållanden, om ega sammanhang med stängfelskyldigheten och wilka torde kräfwa en omarbetning af ftängfelörordningen. fwen om någon wille genom stängsel stydda in skog, mättar han det helt wisst ide med de orrländsta stogarnes ofantliga ytwidder oh då r det omöjligt att freda den för bete. Därigeom hindras högst betänkligt skogsäterwäxten, helst oskapen, då den om wåren släppes ut, är riktigt tswält och griper till hwad föda som helst. Hr D. Bäckström, fom gaf ökad wigt åt sitt mdöme genom en förklaring, att det grundades els på egen erfarenhet och dels på fakkunnige läng uttalanden, ansåg oc ändring behöflig i