Sundsvalls tidning – 29 december 1874, sida 2

— — Åundsnaff d. 29 Desemher. Stadsfullmäktigvalet i dag började kl. 11 f. m. och warade omkring 3 ti mar. Tretton af de fjorton ledamöter, fom woro i tur att afgå, återwaldes; bland dem groh. Fr. Binfomwm, doc med minsta röftetalet. J st. f. tapten J E. Dahlberg inwaldes stolläraren A. P. Sundqwist. Nar malt de inwalde war hr C. Ö. Wesjen; men flere sedlar, uptagande hang nanm, hade kaserats. Till: sammans fingo 50 personer röster. Allmänt möte. Stadens rifsdagsman, hr rektor e. Berggren, har sammankallar fina walman till nästkommande lördags eftermiddag, hwars om ett å annat ställe i dagens tidning intaget tillännagifwande widare uplyfer. Wi hembara hr Berggren wär tacksamhet för denna tillmötesgäende handling och hoppas att den ärade inbjudaren ffall få nöjet fe ratt många af fina walman lyssna till kallelsen. Folkmöte. Det af hr riksdagsmannen för östra Medelpad P. Näsman sistlidne gcardag till Ljusta sammankallade foltmötet war endast besökt af omkring ättio personer, hwilket ansags wara en följd af den rädande starka kölden (nägra och tjugu grader). Sedan br G. F. Cavallin på Wäfland blifwit utsedd till ordförande. sired man till behandling of den första af de twå hrägor, öfwer hwilka br Nåsman wille höra fina sändemäns mening, nä ligen förswarswasendet, och utgjorde det af gene: ralitaben utarbetade och firar före sista ritsdagens ilut til rifsdagsmännen lemnade forslaget grund: walen för meningsbytet daröfwer. Sedan hr Näsman redogjort för detta jörslags wäsentligaste bestammelser, börjades dryftningen af br Etelund, fom önsltade nagon in rtanfning i öfningstiden, borttagande af den tvångslottning fom ar söreslagen ör den händelse ej trillrädkligt antal friwilliga anmäla fig til eliter samt sar ild beslattning å wärnepligtiga, fom wid mönstringen blifwit befunna odugliga till trigetjanst. Hr Hallerström aniag wart indelningswerk ingas lunda wara sa daligt. som man wille gi wa det ut för, men önskade att roteringen borde utiträckas till den jord, fom för närwarande ar darifran befriad. Skulle nya förjlaget antagas, wille han håll e medgifwa utsträckt ofningstid än de wärnepligtiges tasernering. Komminisster Wagenius älnade afwen indelningswerk t, men menade, att om det nya forslaget fule antagas, borde man i jtal: let för den oafbrutna öfningstiden af 10 Ja Mar nader på en gång, hafwa kortare årliga ö ningar. Detta blefwo mindre betungande, oc hwad som lärdes borde ej till nästa är wara glonsdt Da därpa ett litet afbrott i meningsbytet ups stod, tog ordföranden hr Cavallijn till ordet och sade, att kuappast mer än en mening kunde finnad om det nuwarande förswarets olillraalighet, och da kunde ej gerua nagon annan utwag finnas on att instamma i det nya förslaget. Dwad anz gick anmartningen mot den oafbrutna tjannetiden, ja föredrogo erfarna militärer den framfor en of: tare pakommande, fom or hwarje gang wore af mindre langd. Den af en föregaende talare frams stalde faron af fafernlifwet wore ej få stor, ty då hela foltet finge intresse för soldaternas för: hallanden, hulle nog Hela folket hjälpa til att mata öfwer deras sedlighet. Om ej nagot annat medel fans att få ullradligt antal eliter, wore lottningen nödwändig. Hr Starrin erkände behofwet af ett bättre för: swar, men detta borde ej blifwa för dyrt. Han trodde att om man blott tidrackligt wal betalde eluerna, finge man nog ullrädligt antal daraf. En oafbruten tjannetid blefwe nog tratig, men den maste wara battre an den delade. Ör Wagenius uprepade sin äsigt om den delade tjanstetidens foretrade och fade ny frukta stora far ror af fasernliwet, men ej yoppas mydet af den pär mcppolape 4tt Dermieninagaon AHAm