Sundsvalls tidning – 15 december 1874, sida 2

sundsvall d. l Desember. J dag om twå weckor, eller den 29 d:s ssola stadens röstegande innewånare sammanträda a allmän rådstuga för att utöfwa en af de mest dyrköpta rättigheter, som de ega näml. att wälja medlemmar i den inrättning, hwilken under namn of stadssullmäktige leder wart stads och samhalles öden. Högt plägar i allmänhet mänmissan skatta fina rättigheter, mera än gerna håller hon dem fram och tager dem i aft; men det är ej få med den nu omhandlade utan twärtom fan denna med borgerliga pligt ej affiudda fig den egenirap af att kännas mycket förhatlig, fom i få hög grad widlader densamma. Det är en stor orättwisa i den lagbestämda röstgrunden, innebärande en smärtsam stymf mot mannislowärdet i allmänhet och mot de mindre bemedlade i synnerhet, som gör bet få swårt att upmana allmänheten till inftällelje wid walurnan. De får fom häraf tillfogas den stora mängden hinna aldrig riftigt läkas; la: gen bar sjalf dragit förjorg om att de stola ups rifwas hwart annat år. Det händer under tiden, att den mindre handlanden, handtwerkaren och arbetaren (i detta ords instränktaste mening) börs jar kanna fig fåfom lita berättigad medborgare ed hwilken annan fom helst oc de äro då myc: tet williga att förlåta och glömma alla gamla oförrätter — hwilket ju för det stora helas wal wore önstwärdt vd) godt —; men få kommer ett ftadssullmaktigwal med sin tillämpning af de herrliga stadgandena i tolfte paragra en afKongl. Maj:ts Nädiga Förordning den 21 Mars 1862 om Kommunalflyrelse i ftad. Det är den nakna wertlige beten med def männiffoföraftande lära om ri 8sdalerns herrawälde; templet, som af det kristliga swensta folkets kristliga rilsdag och med den högste bistopens öswer fweniislutherita kyrkan näd uprests åt mammon. Hwart annat är saledes mäste det swensla folket dansa kring guldkalfwen och wi ha ej förnummit, att måra prejter straffat eller sökt afskaffa denna afgudadyrkan. Få ståäder hafwa kunnat mäta fig med Sunds wall i lifaktighet mid behandling af allmänna ären: den od) det har här mera än en gång wisats, att ifwen den stora massan med nit oc håg deltar offentliga angelägenheter; men tywarr utöfwar den kommunala röstoratten en nedslående och ham nande inwerkan på detta medborgerliga intresse. Oh, huru saken än må wåndas, fan man wisferz ligen ej förtänka någon och allra minst en sjalf tändig, tänkande, werksam swensk man, om han hjhåller fig från en förrättning, hwari han ej fan peltaga utan ott warda räknad för en hundrade: