Article Image
En tilstriftsurkund om syndafloden. Länge war det allmänt antaget, att berättelser om den stora floden (orätt kallad: syndafloden stödde fig blott på upgifterna i första Mosebok En bekraftelse på denna tilldragelse fann man doc sedermera i en stympad yrift af den faldeifie hi stories rifwaren Berosus. Därjämte egde perserna en arfsagen om ett fort regn, hwars droppar wa rit så stora fom tjurhufwuden, och manshögt be täkt hela jorden med watten. Widare hafwa fi neserna en bekraftelse om Jah-hel, hwilken jämte fin hustru, fina tre söner och tre döttrar räddade jig undan den allmänna forstörelsen. Indien eger sin WilduuTfoga, enligt hwilken denne gud antog siapnad af en sist och räddade manni oflagtet, och slutligen ar bland Nordamerifas och Mexikos indianer en sagen gängse om en stor ofwerswamning, som förgjorde alt med undantag af en aztek och hans hustru. Jngenstades framtrader dock rör of beråttelsen om floden på ett fa fullständigt och mår lande fatt som i en nu tolfad fl rift, hwilken i afseende på aldern lemnar första Mosebot längt bakom fig och likwal sjalf. sasom nedrijwaren ups gifwer, blott är en arift of orinalurkunden. Denna befann fig förmodligen i konung Asfurba: utpals bibliothek, hwilken konung sju arhundraden före Kristus herrstade i den gamla staden Erech eller Warka, en af de syra städer, hwilka Nimrod låtit bygga enligt upgiften i första Mosebok. Antalet af iilhnriftsuttolkare äro ganssa litet, och bland dem finnas endast tre, fom aro i stand att wid första anbliden lasa denna flags särift vå de stympade stentaflorna, hwilka i storlek wexla mellan en wanlig griffeltasla och en kvadrattum, eller på de sma, några tum höga lercylindrur, hwartill de kaldeiste lärde formade den futtiga leran för att därefter med ett kriftuft of trä eller brons på dem rista den sina kilslristen. Nämnde trenne kilstritsuttolkare äro engelsmännen Smith oc RNawlinson samt tysken Oppert i Paris. För tolkningen af ifragawarande urkund wer den stora floden hafwa wi att tacka den försinämnde, hwilken redan uttydt en mängd fal: delska tidstrifter, bland dem afwen den om det wid Cuphratfloden antrafjade, i lithet med Moses utfatta, i löndom födda babylonista konungabarnet Sargom. För tjugufem ar sedan upgrafde Lay ard wid Birs Nimrud den storartade, bewingade, af sten huggna tjur, på hwars wingar man ans traffade de första tiljtrifterna. Dessa wore till en början lika omöjliga att tolka fom Merlins fabbas listira bok, hwars namn ingen, med undantag af en enda, kunde läfa. Men få smaningom lyckades man efter otaliga jemförelser tyda det ena ordet efter det andra. Man laste om trigsbedrifter, erofringar, plundringar, man antraffade ändlosa namnregister på gudar och gudinnor. I Bri til) mufeum afwaktade dessa de aldsta böcker i werlden, litsom juveler inpadade i bomull, fina lasare. Af tolf taflor, fom innehötlo beratteljen om konung Dzeubars bedrister, kunde blott en, den eljte raddus, men afwen hon war sonderslagen — i ide mindre an tjugo sma stycken. Hon förtäljde om den tonunag, fom for ut att finna lifwets och dödens hemlighet, och inneholl den kaldeiska be rattelsen om den stora sloden. Liksom i Iliaden, ja werlar amen har ssadeplatsen mellan himmel och jord. Stormens gudar erinra om de india myterna. Xonung Zzdubar eller Zoroaster, fom besegrade Belesu — Belus eller Baal — och frantog honom Jans krona, eryoll at gudinnan Jschtar — Ajdtaroth eller Aarte — anbud om hennes hand. Han ormalde sig med henne och sÄstyrde under en lang ifstid Bubylouten. Da han tande sitt slut nolas, beflot han — berattar kil riftene— att ifälltap med wågwisaren Uryamsi eler Orchamos bes jijwa ng pa wag för att upsoka Sisit — Zisuthrus Noab) och af denne lata underwisa sig i hems igheten att blifwa odödlig. Han träffade Sisit ofwande på andra sidan om CEuphrat mid tidens trom, fom sliljer det dödliga slagtet från det odödiga. Sint, som erhållit ododlighet (liksom Enoch, jwilken blifwit uptagen i himmelen), berättade för Jzdubar om den ora flod, bwilten Bel, högste rigoguden bland gudarne, i fin gestalt som Shanas Hoörstöraren) hade sandt öfwer jorden. Sisit jade blifwit warnad i drömmen och bygde efter I ke erhallna anwisningarna ett fartyg, för hwars illlomst widare redogöres. Sawidt det war möj: igt att lasa den stympade tilstriften, lyder fort: ättningen på berattelsen med Sisits egna ord på oljande satt: Jag lät alla mina manliga och kvinliga tjänare, narkens milda och tama djur od) harens söner iga ombord på sseppet. Alla lät jag stiga oms ord. Schamas lät en flod komma, och Han talade i atten: Fag slall lata ett haftigt regn falla från immelen. Gå i midten af fartyget och stäng till in dörr. Han lät en flod komma och talade i i natten: tar HAll sätg ott G64ftHt rar All, fyon hin

21 november 1874, sida 2

Thumbnail