Sundsvalls tidning – 7 november 1874, sida 2

—— —— — — — half dagsresa härifrån, hvarför ni ej får dröja om ni vid den bestämda tiden vill vara där. — Till ledning skolen I få en karta, som visserligen ej är alldeles fullständig, men dock uptager alla pass, flodens vadställen och fiendens ställningar. Widare får ni en beskrifning på spionen, — Behöfves ej, herr general, ty Lacbner och Aldrigfull känna honom mycket väl, efter som det var de, som tillfångatogo honom, då han villle passera Elben. — Det fröjdar mig att böra sådant om Lachner. Gå nu och tala med kamraterna, och kom till mig allesamman, när ni blifvit ense om planen. Kom i håg, att det brådskar. Jag sitter här och väntar på er. Femtonde Kapitlet. Lachner har fortfarande goda id6er. Westmaier sprang, så fort ban förmådde, igenom gatorna mellan tältraderna för att upsöka och väcka sina kamrater. Mörkret var stort, att ban blott med möda fan fältväbelns tält. Han väckte honom och sade: — Kläd på dig och följ mig. Jag har något på en gång hemligt och vigtigt att säga dig. Aldrigfull var snart påklädd. och följde korporalen ut på gatan. — Säg nu, hvad du vill mig? frågade han. — Du måste först väcka Lachoer och Binder. Själf skyndar jag till Hauswald, på det hans frigifvande ur fängelset ej må fördröjas. Där vid vaktelden vid sidan af marketenterskans tält sammanträffa vi.