dagen låtit patrullera fram och tillbaka utan för franska ministerhotellet; men Hecht had ej visat sig. Han betviflade dock ej, att ha snart skulle utforska saken. Sedan han blif vit tackad för sitt nit och aflägsnat sig, be funnos några andra handlingar fordra skyndsam handläggning, och sålunda dröjde de till nära widoatt innan brefvet angående Lachners benädaing upsattes. Detta bref atföljdes af ett nat, hvilket inneböll en skrapa åt otverstlöjtnanten och anditören, för det de sökt inverka på domstolens beslut samt låtit fängsla Hauswald och Tolfkrus för de af dem afgifva vota. Som furst Kaunitz, skulle följa kejsaren i fält, men hans tjenare stanna hemma, ansägos de genom sitt förräderi tills vidare ej kunna göra någon skada. Det beslöts darför att först efter återkomsten vidtaga åtgärder för de brottsliges uptäckande. I afseende på Ilecht godkändes därtör Krögers plan, ehnru ett af hans meddelanden redan nu satte nästan utom allt. tvifvel, att den Hecht, som angifvit Lachver. var densamma, som dagen förut blitvit afskelad af tobaksarreudatorskan. Kröger hade nämigen kommit till artilleriregementets schef, just lå denne höll eu rädplägning med sina kapterer och majorer. Sedan han vämt sitt ärende iade öfversten dragit sig tillbaka till rådplägsingsrummet och efter nägra ögonblick komnyit illbana med det svar, att ingen af de närvaande offiserarne kunde erinra sig, att det unler deras tid funnits vid regementet mer än en nda konstapel med namuet Hecht. Dettasvar unde anses för i det närmaste afgörande, efersom artilleriet ej i likhet med infanteriet, exlade garnisonsorter, utan ständigt låg regenentsvis förlagt uti särskilda fästningar. Fjortonde Kapitlet.