att lin, att denne Lachner kan vara oskyldig och att r-Jverkliga brottslingarne uptänkt den fara, s hotade dem till följe af Lachuers djärfva föj n-Itag och därför sammansvurit sig till hans fi f-därf? Det förvånar mig åtminstone, att desinnan du dömde, hvarken lät efterrorska Lac ners eller haus angifvares antecedentia. — Ers majestät, bevisen aro allt för ty s-Jliga för att medgifva något tvifvelsmäl. Iag annan än Lachner kunde hafva tör angifvar ed nämt innehållet af det förlikningsförslag, sc rsljag lät honom nedskrifva. — Jo Kaunitz, äfven förrädiske tjenare tt ditt eget bus kunde sätta sig i besittning — Ers majestät, mina tjenare hafva allt befunnits trogna, och endast jag själf känner de nhemliga mekaniken i mina lås. l —Det där skola vi komma till sedan. Tv nsgrunder till tvitvel angående Lachners bro sshar jag i dag erhållit. Du sade mig att di anzifvare förklarat, det ingen konferens hos fur: e Galitzien egt rum. Men vår minister i Par har i dag skickat mig ett bref, som min sy Åster drottningen i Frankrike lemnat honom a! fltillställa mig. på samma gång han sände d risista depescherua. Uti detta bref tackar ha mig först för några presenter, som han fåt och beder mig därefter att ej förtörnas på ba ron Breteuil, för det han en gång deltog ut sen konferens hos furst Ealitzien, emedan ha s(ej bevistat mer än denna enda och ej föru sriktigt visste hvarom det var fråga. Du fione således att denna del af hans angifvares utsag ar alldeles falsk. — Ers majestät, jag är ytterst förvånad. — År denne angifvares keskyllning mot Lachner falsk i ett så vigtigt atseende, är de de troligen i alla andra. Säåledes hafva vi ou blot att granska de nyss lemnade motbevisen, hvilket bör ga lätt nog, då en afskrift af rausakningsprotokollet blifvit mig tillstald, och dt Dolloredo känner borgmästareus i Baden och fru von Pignitzers namnteckniog och du Thugut bvad angick bilagorna. Sedan kejsaren och statskansleren blifvit lemuade ensamma, fortfor den törre: — Du nämde ja att din angilvare hette Hecht och varit artillerikonstapel, samt att han före Lachner blifvit aumodad att gå till dig med den foregifna sagan om konferenosammanträdet, hvaraf borde tölja, att han redan före Lachners forsta besök hos dig någon tid varit anstäld i franska ministerns tjenst? — Ja, ers majastät. — Vär goda generalarrendatorska nämner i sin senare berättelse, att Lachners besök hoa henne egde rum samma dag, som hon ur sin tjenst lät afskeda upsyningsmannen Hecht, som förut varit artillerikonstapel och på min befallning fått prygel uti alserkasernen. Denna händelse erinrar jag mig mycket väl; men jag frägade då ej efter hans namu och har således först i dag erfarit det. Det ser ut, som om denne är samma person, som din angifvare. I detta tall kan han ej hafva tradt uti franske ministerns tjenst förr än dagen få än dagen före den, siå han upträdde som anklagare mot Lachner. Saken bör undersökas! — Ja ers majestät, det kan visserligen hafva unnits tvänne konstaplar med detta namn. Jag skall låta Freiberger undersöka förbällandet men ag begriper inte möjligheten. — Din Freiberger är visst en hederlig karl lh å jude han är, men han bar ej till sitt för-. ogande lika kraftiga medel till sanningens soaral iptäcknade, som de, hvilka Kröger eger. Ho-t som ämnar jag använda. Han skall söka att itforska, om det är samme person, utan att lecht bar någon aning därom. j När kejsaren fattat detta beslut, återkommo )olloredo och Thugut och förklarade bandlinarna för äkta, hvadan kejsarens handsekrete-IiI are fick befallning att skrifva ett lyckönsk-J! ingsbref till baronessan Witthahn, hvari kejaren uttryckte sin glädje däröfver, ott de emot denue gjorda beskylivingarne vu mera till alla 4242 I Kr 1