Sundsvalls tidning – 31 oktober 1874, sida 2

nara tillwäxt dock kunde förutses. Oh ijammanhang därmed föreslogo nämde revisorer att dessa kassors och fonders kapitaler ettdera stulle öfmerlemnas till Niksgäldskontoret och de med deras räntor bestridda statsutgifterna bestridas med årliga anslag, eller od att regeringens dispofitionsrätt öfwer dem skulle närmare bestämmas samt regeringen åläggas att wid hwarje riksdags början lemna redogörelse för deras ställning under före gående år, i stället för den tre år äldre redogörelse, fom statsrevisorerna tunde framlägga. Hela detta wigtiga ärende förföll dot inom ftatsrevifionen, i följd af motståndet från Första kammarens revisorer, hwilka hade ordföranden på sin sida; od Andra kammarens revisorer måste därför atnöja fig med en reservation. Frågan uptogs dock wid sistförflutna riksdag ånyo af en enslild motionär och tillika statsrevisor, hr Ola Boson Olsson, hwilken enligt det nyssnämda första alternativet föreslogs att kassorna skulle öfmerlemnas åt Riksgäldskontoret o. s. w. Men Statsutstottet afstyrkte detta förslag medelst en motivering, ja underhaltig oc knapphändig att man måste antaga det utstottet egnat föga upmärksamhet åt faten, hwilket äfwen lärer warit fallet. Bland annat uttrydte utstottet likawäl den asigten, attfassorna borde sparas till den snart förestaende om bildningen af förswarswerket. Oh fom samtidigt atstilliga andra wigtiga frågor hwilade på fammarens bord, egnade ej Heller desse någon närmare upmärksamhet åt ämnet, utan biföllo Statsutftottets afstyrkande utlätande. Duru behöfligt det emellertid warit, att rifsdagen widtagit någon atgärd med kassorna, äfven om den blott affett deras bibehållande til förswarswerkets ombildning, har bäft wisat fig genom den anmärkning innewarande ärs statsrevision funnit? sig föranlaten att göra, emedan regeringen under revisionsåret ammwändt en stor del af bemäringsfonden. J en omsorgsfull utredning bewifa ftatsrevijorerna till komplett evidens, sasom man säger, att denna fond, hwilken upkommit genom bewäringåynglingars friköp från fredsöfningarne, af 1859— 1860 ars riksdag, fom medgaf def bildande, be stämdes dels till utweckling af den s. k. elit-inrättningen, dels åtill ungdomens tidiga öfwande i mi litära sysselsättningar. Men elit inrättningen hade ingen framgang; och i afseende på ungdomens militära öfningar widtogos inga åtgärder, hwarken af regeringen eller af riksdagen, hwilken oaktadt de manga motioner som under sistförflutna årtionde wädtes om införande af militära öfningar i ffolorna, alldeles fynes hafwa bortglömt fondens ofwannämda ändamål. Som fonden fålunda hade få eller inga utgifter, tillwärte den hastigt och upgick år 1870 till öfwer en million kronor. Då inträffade kriget mellan Tystland och Frankrike; och mid den mobilisering af hären, fom förbereddes till den af ingen hotade neutralitetens uprätthållande, fann regeringen för godt, att i oktober 1870 af bewäringsfonden dis ponera 768,461 fr. till hwarjehanda förnödenheters anstaffande för härens räkning. J berättelsen om hwad fig i riket tilldragit hafwer, fom framlades sör 1871 ärs riksdag, omförmäldes sedermera i korthet denna åtgärd; men ware sig att riksdagen därwid ej fåste upmärksamhet eler den antog, att, då fred strax efter dess början slöts mellan de trigsörande makterna, det stulle stanna mid dispofitionen, så blef ej widare fråga om saken. Wid granskning of fondens räkenftaper för revisionsaret 1872 hafwa reviforerna emellertid funnit, att under samma år werkligen 400,000 fr. af fa pitalbehällningen för nyssnåmda ändamål blifmit anwända, och att då äfwen de återstående 368,461 kronorne förwäntades blifwa det. Nevisorerna hafwa med anledning häraf funnit sig föranlåtne att erinra, huruledes med fog kan i fråga fättas, om detta anwändande står i öfwer ensstämmelse med det för fondens bildande afsedda ändamålet; men då 1871 års riksdag af en eler annan anledning lät dispositionen passera, wilja de blott på detta fätt anmäla förhållandet. Härmed hafwa dock ej alla revisorerna warit nöjda, utan för att åtminstone för framtiden i nå gon mån bewara kassorna för det af Statsutftottet ofwan antydda ändamålet, hafwa fem förenat fig om en reservation, fom innehåller en framftällning: att regeringen måtte förbindag att mid början af hwarje riksdag afgifwa en summarisk redowisning för kassornas ställning under föregå ende år, enär statsrevisorernas redogörelse först kommer då trenne år äro förlidna. Härigenom kunde riksdagen åtminstone få weta huru mycket som finnes kvar af dem samt mid de anflagsfordringar, fom för landtsörswaret göras, taga i be trattande, så wäl de utbetalningar fom möjligen för likartade ändamål af kassorna och fonderna blifwit bestridda, fom äfwen de medelstillgångar de kunna erbjuda. Våldsamma upträden. Rommisfionslandtmätaren K. A. Forsfen fäldes i tisdags af Stod holms rådhusrätts tredje afdelning att böta dels 60 kronor för det han sökt hindra poliskonstapeln