Sundsvalls tidning – 27 oktober 1874, sida 2

ier är MM ilIttlehau lödsenttigasft detssamma Jom landshöijdingen i FJönköping låtit genom Jönkö pings Dagblad komma till allmänhetens kännedom och som wi meddelat här ofwan. Kyrkostämman i söndags afgjorde för så widt på henne ankommer den längt utdragna frågan om höjande af komministerns lön till 2,500 fr. årligen utom fördelen af fin bostad; och utan oms röstning eller ens den ringaste öfwerläggning wardt på kyrkorådets tillstyrkan den högre lönen bewiljad att utgå från oc) med detta års början, wäl til märkandes att tillägget under detta år har fått det wackra namnet: dyrtidstillägg. Då det, fom kändt, war denna tidnings redaktör, hwilken genom anförda beswär fit kyrkostämmans förra beslut i samma ärende uphäfdt, lär det ej wara ur wägen att erinra om de ändrade omständigheter, under hwilka frågan nu afgjordes. Förra gången gjor des ansökan om lönetillökning af några stycken för: samlingsmedlemmar och stämman wisste ej, om icke till äjwentyrs komministern lunde läta fig friftligen nöja med den gamla 1, 700 kronorslönen; nu åter har komministern själf ingifwit begäran om höjd lön — ett förfarande, som war både mera formriktigt och mera öfwerensstämmande med den grannlagenhet, hwarpå komministerns principal, församlingen, borde funna göra rakning. Förra gån gen fåg det på mera än ett sätt ut, fom om man genom öfwerrumpling mille winna det åfyftade målet och man gjorde fig i fin blinda ifwer ffyldig till ett alldeles otillbörligt förbiseende af laga förestrifterna om den förberedande behandling frå: gan borde underkastas; nu åter hänstöts hon til kyrkorädet och wardt få i wederbörlig ordning flutbehandlad. Wisserligen war kyrkorådets betänkande mer än staligt tarfligt; hwarje tillstymmelse till utredning saknades, alt som fanns war ett torrt tillstyrkande, men det öfwersteg förmodligen rådets krafter att åstadkomma en fatlig belysning. Ur denna synpunkt sedt hade det måhända ej wavit ur wägen att hänffjuta frågan till förnyad be handling af rådet; och att alt yrkande Härom uteblef torde härflyta däraf, att ingen wäntade fig något af en sådan åtgärd. Wisst är imellertid att kyrkorädet illa fylde fin ffyldighet. Widkommande hufwudsaken ha wi ej Haft något emot att komministern gifwes tillräcklig lön och det bör wäl wara att hoppas, att förjamlingen för en rundlig tid skall warda fri från widare anspråk från det hållet. Ärendets behandling af den fåtaliat besökta ftäms man slöts därmed, att folkskoleläraren br A. P Sundqwist anhöll att få i protokollet färftildt anmärkt, hurusom beslutet wardt enhälligt fattadt. Äfwen om få warit fallet — wi hafwa doc sport, att åtminstone ett nej hördes —, är det swårt att fatta hwad godt kunde winnas med en dylik an: teckning; den synes of twårtom innebära en onös dig och högst otlok utmaning mot dem, hwilka, ehuru af olika mening, dock ej wille hindra fomministerns wänner att bereda honom ett mera org: fritt och bekvämt lif än som en gång utlofmats åt Kristi efterföljare. Ett färftildt förhållande, fom oc förtjenar ett par ord, oc) fom borde manat de fegeralade til hofsamhet, är det att stämman mar få ringa ber sökt och hwilket i ide ringa mån beror därpå, att allmänheten ide rigtigt wet när en kyrkostämma börjas. Det är nämligen en gammal wana här, att utlysa kyrkostämmorna till efter högmässogudstjenstens flut och den stunden är mycket före änderlig. En söndag fan det wara Half tolf — en annan half ett; i nu sörewarande fall war stämman slut redan fl. tolf. Wi tro att det ej slulle alt för mycket strida mot god ordning att hädan eter utsätta kyrtostämmorna ttll ett wisst klockslag. UItgiftsstaterna för kyrkan och folkskolarna godkändes af söndagens kyrkostämma, sådana de af wederbörande fyrtos och skolråd föreslagits famt af of i förra numret meddelats. Öfwerläggning upstod endast i fråga om anflaget af 1,440 kronor till bespisning af fattiga ffols barn; därwid hr A. P Sundqwist uttalade en önskan, att anslaget måtte hällre anwändas till kläder åt behöfwande barn. Beslut härom wardt dock ej fattadt. Fröken Magda Dolcke, en danst dam, som egnat fig åt stadespelarekonsten och fom nu i några år lyckliggjort Swerige med åtssilliga prof på stor lust och ide mindre förmåga att ftälla til spektakel, har nu kastat fina blickar på Sundswall och genast lyckats åstadkomma litet oreda. Saken förhåller fig salunda. Den 10 i denna månad fit härwarande teaters egare, hr G. VWejtblad, etttelegram från Stockholm undertecknadt Dolcke, Norrlandsgatan 130, hwari undertecknaren förkla rar fig önsta hyra teatern från d. 18 des til så länge öppet watten warar; och hr W. swarade genast pr tråd fröken M. Dolcke, att han med