Sundsvalls tidning – 29 augusti 1874, sida 3

afseende på den del, befolkningen Från utlandet. Frankrike. Hufwudändamålet med Mac Mahons rundresa i östra Frakrike synes wara attinffärpa hos folket, att suäramakten nu är Franks rikes lagligt faststälda regeringsform od att Franks rike har framför fig sju år af lugn, ordning od oförändradt ftatstilftånd; därför answarar mars stalken, fom ide stall lemna fin matt före denna tids utgång. Mac Mahon iakttager att alleftädes, wid upwaktningar, wid offentliga fester o. s. w. framhålla denna tanke, hwilken äfven är den Iedande i de helsningsstrifwelser och adresser, fom öfmerlemnas til honom att upläsas. Avets fförd i Frankrike är synnerligen rik. Den är mycket god i 46 län, god i 37 län, medelmåttig i 4 län samt under medelmåttan endast i ett län. Tyskland. Omsider har nu en redogörelse för förhandlingarna på kongressen i Brisfel framkommit. Denna redogörelse angifwer, hwilka stora swårigheter man haft att bekämpa, på samma gång den förråder, hwilken hållning några af makterna intagit. Ryssland betecknar för tongresfen fom ett önskningsmäl, en förening mellan krigets kraf och mänstlighetens. Emedan denna upgift synbarligen icke kunde ernå en bestämd lösning, måste man nöja sig med en närmelsewis sådan. J några af de däri innefattade spörsmål äro makternas ins tressen hwarandra få motfatta, att til och med ett meningsbyte blifwit omöjligt. England till ers empel bar ej welat tilåta en dryftning af den mellanfolkliga sjörätten. J afseende på andra punkter funna fpörsmålet wisserligen upflällas men de blifwo ej därför på ett fullt tillfredsställande sätt beswarade. Så till exempel har Rydland, i har att taga i förswaret af sitt inkräktade område, måft förklara att det als ide haft för afsigt att inskränka rätten mr — — till förswar. Holland, Belgien och Spanien haswa på förhand sagt fig wilja afftå från något af fina färswarsmedel, emedan de ej ffola gå in på något, fom stulle funna göra förswaret swagare och lösa medborgarne från deras pligter mot fäderneslandet. De nildringar i krigsföranddt, fom upstälts, äro ide häller af synnerlig wigt i prattiftt affeende, och ätslilliga förslag härutinnan hafwa äfven fallit. Jhärdigt motständ har man gjort mot den föreslagna rättigheten för inwånarne att lemna en stad, som fienden bereder fig till att belägra, mot ett föres slaget och mot en naturalisering af ambulansernas materiel. J Posen har nyligen förekommit de första fal: len af undertaftelfe nnder de preussista tyrtolas garna. Patronus för det lediga pastoratet i Lions har uplåtit det till att sökas, och en prest har an: mält lig. Presten blir naturligtwis genaft utkött ur det ultramontana partiet samt måhända ur kyrkan; af erkebistop Ledochowski fär han ingen stadfästelse af sitt ämbete. Widare har en frans sikanmunk, fom kallats till biträde åt tyrkoherden i Kosten, i laga form wändt sig till landrädet med ansökan om att få werkställa wederbörliga ämbetss förrättningar, och han tog detta steg på inrådan af kyrkoherden. Det är de bäda fall, där böjelsen för förlikning med statsmyndigheten yttrat sig i gerning. Men siälfwa böjelsen är mycket almännare. Bland det lägre presterstapet i Posen, som mest lider af det nu warande krigstillständet, lär hafwa upkommit en rörelse för upgifwandet af motståndet mot ftats: lagarne, hwilken dagligen utbreder fig och omtalas af de ultramontana bladen med mycket bekymmer. Man söter ett sätt att komma öfwer ens med preuslijfa regeringen od undwika strid, under det bi stopen sitter fängslad. Det återftår nu att få om rörelsen har få myden kraft, att hon fan ut breda fig utom Posen till det öfriga lägre pre sterstapet i Preussen. Då är biffoparnes mot ftånd brutet. De tysle gammalkatolikerne hafwa inbjudit med lemmar af den engelita högkyrkan, den gretiff-ro: mersta kyrkan, den luterska och den reformerte att i september sammanträda i Bonn och öfwer lägga om grunderna för en återförening af hele den kristna kyrkan. Deutsche Merkur, de tyffi gammalkatolikernes ledande tidskrift, yttrar om konferensen: D:r Döllinger äfyftar en återför ening af det kristliga samfundet på grundwalen a enhet i det för saligheten nödiga och oumbärliga och såsom fast historist grundwal Hola tjena de första kyrkliga århundradenas bekannelsesormler och de läror och inrättningar, hwilka få wäl i öterne fom i westernsvallmänna kyrka före den stora sön! dringen warit gällande såsom wäsentligt och onm bärligt. Katolskt är hwad som trotts alltid, alle