som genom gräfningarna lagts i dagen, utwisa att den befolkning, som lemnat dessa spår efter fig, lefwat mot slutet af järnåldern, in i 8:de århundradet efter Kristi födelse. Efter landsstigningen spredo sig mötets ledamöter åt flera håll. Jågra gingo genast upp till Ansgariismonument, andra till ett potatisfält, hwarest, genom hr Stolpes försorg, funnos upkastade långa grafwar, i hwilkas wåggar, likasom i den upkastade jorden, man kunde se lager och massor af djurben. En tredje grupp, för hwilken hr Stolpe stälde fig i spetsen, tog wägen till wenster längs stranden och därifrån upp i stogen till graffälten. Wid ankomsten till graffälten samlade fig skaran kring en ättehög. Hr Stolpe upsteg på ett halft söndersprängdt klippblock och upläste med ljudande stämma en redogörelse för det utbyte hwartill forftningarna på Björkön hafwa ledt. Upträdet war i hög grad anslående. Flera stodo tätt omkring föreläsaren, andra hade slagit sig ned på marken kring kullens sidor i siuggan af björk och gran. En härlig utsigt öpnade fig åt föder öfwer Björk fjärden med holmar och gröna stränder. Och rundt omfring, i nävmafte närheten, oräkneliga ättehögar och grafkullar, fom betäcka kvarlefworna af en generation, fom endast dunkelt framffymtar bakom historiens fond-ridå! Fjärde mötesdagen. Hr de Quatrefages ledde förmiddagsfammans trädet. De frågor, hwilka wid detta tillfälle stulle dryftas woro trenne, nemligen: Hwilka äro de karakteristiska kännetecknen på järnåldern i Swerige? I hwilket förhällande står denna ålder till de föregående utwecklingsstadierna? Kan man uppisa det förhällande, i hwilket järnåldern i Swerige stär till motswarande period i södra Europa? Hr Montelius Höll ett föredrag om bronsåldern i Swerige. Man hade, fade talaren, hittills lyckats inom wårt land samla ungefär 200 föremål, som tillstrifwas bronsåldern. Af dessa hade de flesta funnits i Skåne. J allmänhet hade de provinser, som lemnat en rik skörd bronsföremål, äfwen erbjudit många fynd af stenredskap. Det wore swårt att lemna tillförlitlig upgift på tumuli tillhörande bronsåldern, enär de til formen ide lätt funna stiljas från järnålderns grafkullar. I mellersta Swerige hade man funnit flera bronsföremål, som försirifwa fig från främmande läns der — ett förhållande fom wore anmärkningswärdt, då det ide annorstädes existerat.