Kejsarinnans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Ötrersättning för Sundsvalls Tidning N. K.(Forts. från n:r 88) — Kanske, fortfor Lachner, är faran för mig mycket mindre, än den ser ut, och går förbi hastigt som en regnskur, men från hvilkas bevekelsegrunder den mot mig utfärdade arresteringsordern än må härleda sig, kommer den dock vid en för mig högst olämplig tidpunkt. — Nej, bröder, jag kan ej pu låta inspärra mig. Jag har sagt er, att en dygdig kvionas öde ligger i min hand, och att jag förmår befria henne ifrån oförtjent skam. I morgon må de gerna sätta mig i häkte och göra med mig, hvad de vilja; men denna dagen måste jag ega till mitt förfogande för att utföra räddningsarbetet, — Då måste du utan dröjsmål lemna kasernen. — Riktigt anmärkt, menade Binder, ordonansen med fältmarskalken Lascys bref kan redan vara framme hos öfversten och är kanske tillbaka med order från honom, innan du anar det. — Ar du ej rädd, Binder, att adjutanten emellertid har tagit sina steg, för att hindra mitt undvikanden ur kasernen?