Historisk roman af Theodor Scheibe. Öfversättning för aSundsvalls Tidning N. Ko Kejsarinnans Grenadierer. (Forts. från n:r 88.) Alla reste sig bestörta och bådo om förklaring öfver hans sällsamma ytrande. i — År dörren stängd? frågade den nyss anlände ängsligt. — Ja, svarade Aldrigfull. — Du kan hafva misstagit dig, anmärkte Binder och skyndade ut i det ytre rummet, för I att skaffa sig full visshet i detta hänseende. I — Komme nu hvilken som vill, så öpna vi inte, sade han, när han återkommit. Det gäller nämligen Lachners frihet. — Min fribet? frågade denne, förundrad. — Du är högst illa däran! — store Gud — du kan ej hjälpas! — Låt höra, hvad du har erfarit. Jag är beredd på alt. — Så hör då: — Jag har fått det obetydliga förtroendet att i adjutantsrummet emottaga ifrån andra myndigheter ankomma ämbetsskrifvelser och kvittera dem i deras kvittensböcker samt därefter framlägga dem till adjutanten. För en stund sedan kom ett sådant bref adresseradt till öfversten