Sundsvalls tidning – 7 april 1874, sida 2

kraften eller ock igensadde sina åkrar med sädant gräsfrö, fom lmnade rik, men snart uphörande bö-affaftning, afytrade all fodertillgång och famtir digt afwerkade all saljbar skog ända till de minita dimensioner, fom kunde afytras. Behällningen skulle för en fort tid blifwa stor, men sedan höftörs darne alt mer börjat aftaga od) ej kunde ökas genom igensäning af öppen åker till gräsbärande, få wore en sädan jordegendom att anse säsom i det när maste i ödesmäl och af ringa eller intet wärde samt innebure ej nägon säkerhet för fullgörandet af de wilkor i afseende å beredandet af slogens äterwäxt, fom i den k. propositionen afses. Af all: mogen med dess enkla och klara förstånd hafwa wi hört, att ett fådant jordbruk, fom är grundadt på hastig winst, men utan beräkning på framtiden, lär anses ästadkomma rifa föräldrar, men fattiga barn. Wi befara, att på det finanssystem, fom hr Wern följer med hänfon till hushållningen med de enffilda ffogarna, fan tillämpas jujt det anförda ordspräket. Den ofantliga exporten af omogen skog, fom i följd af öfwerdrifwen och hän synslos afwerkning betingar mycket lägre pris, än fom bade warit händelsen wid skogens måttliga och på framtidens basta beräknade afwerkning, här bidragit därtill, att kapital för tillfället inftrömmat i wärt land oh åt statens finanser förlänat ett blomstrande utseende, fom måhända likwål är mera skenbart än werkligt. Wi kunna närmast likna förhällandet wid lefnadssättet hos en ung slösare, fom för fina lefnadsomkostnader amvänder ej allenast räntan på sitt kapital och fina wert: liga ärsinkomster, utan äfwen en betydlig del af själfwa kapitalet, hwilket under sådana förhbållanden borttäres, oh hwarigenom mägen otwifvelaft: tigt leder till obeständ och framtida fattigdom. Wi önska åt wårt land en lyckosam framtid, fom med säkra steg för till ekonomiskt oberoende, till dåraf beroende själfständighet, till uplysning och till framgäng på civilisations och sedlighetens wäg och till den af nämda förhållanden beroende mo: raliska kraft, fom under möjligen förestående pröf: ningar eger få stor betodelse. Säledes gilla wi för wår del ide det hittills i affeende på stogshus hållningen rådande laisfes-alUer-jyftemet, oc wi wilja hoppas, att det initiativ, fom hr Wärn ej welat taga i frågan, framgångsritt ffall tagas af rikodagen, på hwilken wåra förhoppningar om skydd för den omogna skogen — framtidens tillhörighet — ensamt äro grundade, åtminstone få lange hr Wern ar dessa wigtiga intressens målsman i fos nungens råd.