Sundsvalls tidning – 31 mars 1874, sida 3

— Känner Ni någon mer, som var bekant med Turkovwsky eller kan meddela mig underrättelser om hans förhållanden? Fru Fremd ryckte på axlarne. — Uvar vistas havs slägtingar? — Det känner jag ej. — Då äro mina frågor slut. Fru Fremd tog ett djupt andetag, Ers nåd har skarpt examinerat mig, sade hon, ja skarpare till och med än magistratsrädet Palzer och polisinspektören Kriser som tog mig i förhör strax efter min mans häktande. Jag stälde mig då aldeles okunnig och följde noga min maus råd, som städse varit beredd på, att vi en gång skulle kallas upp inför domstolen. Emot Ers nåd var jag uprigtig, ty Ert ansigte säger mig, att jag ej har att vänta något ondt af Er. — Det har Ni inte heller, min goda fru, svarade Lachner och reste sig upp från stolen. Gå Ni lugnt bem och tänk änau en gang öfver mina frågor. Kanske eriorar Ni Er ännu något, som står i sammanhang därmed. Jag hyser ingen siendlig afsigt mot deltagarne uti en redan för längesedan uphörd sammansvärning, och om jag samlar nuderrättelser därom, gör jag det blott för att hjälpa de sammansvurua. Jag önskar erfara, om de verkligen äro belastade med så svar skuld, som det hittills mot dem iakttagna förfarandet ger auledning förmoda. Kommer Ni ännu i håg något, som kunde vara af intresse för mig att veta, så besök mig igen och jag skall visa mig tacksam. Med dessa ord afskedade Lachner iustrumentmakareenkan. 7 SAN