Sundsvalls tidning – 31 mars 1874, sida 3

nedsatt daglönen med 2 s. om dagen, hwilket är gansla muycket, medan kol ännu äro få dyra, fom de äro. Utförseln af alla fabrikater under de twå första månaderna af året har betydligt aftagit, medan införseln tilltagit. Skilnaden utgör på 2 månader 10 7 millioner, oc) det är därför helt naturligt att endast klagomål öfwer dåliga affärer höras från alla landets håll detta är. Endast stenkol oc) brännmateriel utjorslas i något ftigan: de skala. Livingstone. Stanley, den bekante Afrifaresanden, fom gjort fig få stor möda att söka reda på Livingstone under dennes wandringar för att uptäcka Nilens fällor, meddelar i ett bref til vt: gifwaren af Daily News atfkilliga intressanta fakta om den döde wetenskapsmannen. Han fäller till fig fjälf den frågan, hwad Lidingstone gjort sedan 1866, då han lemnade England, och huru mydet af de forfiningar han gjort skall gå förloradt genom hans död. J afseende på denna sista fråga meddelar han, att en utförlig berättelse om alla de uptäkter Livingstone gjort under en period af 6 ar finnas i hans äldita dotters, miss Agnes Livingstones, förwar. Desfa antedningar börja med den dag han lemnade Zanzibar i desember 1866 och fortgå till d. 13 mars 1872. De omfatta hans uptälter från mynningen af floden Rovuma på östra kusten of Afrika till Nyassaslön, widare de som han gjorde i de nya landsstrackorna wester om Ryassfa i distrikterna Ma-Zitu. Bobisa, Bobemba. Wa Marungu-Cazembe, Rua, Manyuema-Waguboad, fram til Ujiji, dit han fom den 23 oktober 1871. Te ine nehalla äfwen de uptäkter, som gjordes i sällskap med Stanley från medio af nodember 1871 till den 16 februari 1872, då de bada resande kommo till Unyanyembe. For wanliga läsare funna alla dessa resor synas wara något osannolika. Då man betänker att Livingstone wandrat till fots en sträcka af 8,300 engeljka mil under samma tid, fan man göra sig en forestallning om wärdet af den dagbok, som nu förwaras i Glasgows bank och som Stanley förseglat den 13 mars 1872. Dessa antedningar skola nu enligt Livingstones före skrifter offentliggöras, oc man stall da blifwa i tillfälle att bedöma hwad han giort. Man skall då få läsa hans humoristiska flildringar om ine födingarnes tarattär, med honom bellaga den omansklighet, som råder på mänga stållen, med honom njuta af det herrliga natursceneriet i det oförlikneliga landet Wa-PManuyema och Warua. Utom dessa antedningar hoppas man att snart få öfwerförd till England en massa andra genom löjtnant Murphy. Bland dem lära sinnas många, fom skrifwits med viviugstones eget blod i brist på bläck, hastigt gjorda notiser på lösrifna bitar af tidningar m.m. Löjtnant Murphy skall äfwen medföra Liwingsiones karta, hwilken i och för sig är en skatt. Livingstone war en flitig antecknare af de häns delser fom passerade Han bar alltid på sig en liten anteckningsbok, för att genast teckna sig tin minnes de obserwationer han gjorde under fina wandringar. Dessa anotationer afskrifwos sedan troget i den stora dagboken wid hans ankomst till sitt hufwudkwarter. Da Livingstone själf satte stort wärde på dessa anteckningar, mäste de wara af synnerligt wärde och innehalla många wigtiga upl,sningar. Utom de resor, som blifwit beskrifna i den nyfss nämda i England förwarade dagboken, hac Vi vingstone företagit denna sista refa från Unyans pembe, fom började den 2 augusti 1872 och flutades i maj 1873. Anteckningarne härom måste löjtnint Murphy hafwa i fin ego. Denna resa räckte en tid af 273 dagar eller så omkring, om man antager att Livingstone under denna iid till rygga lade den förhallandewis måttliga wägen af 4 engelska mil om dagen, skulle han under denna tid gått en sträcka af 1,022 engelsta mil, af hwilka en stor del tillhör omraden, som aldrig trampats af en hwit man.