Sundsvalls tidning – 28 mars 1874, sida 2

illdelats den fravim , vtre Utmärkelsetecken, fom det funs I tilldelats den framlidne, mar kommendörskorfet af et orådet k. Wafa-orden samt riddartorset af Nordftjerneostadliga orden. ore biliAnläggande af sorg. K. generallullsyrelsens samt Stockholms lokaltullfförwaltmlngårs ämbetsatsen beoch tjenstenän bafwa öfwer ens kommit att anhärstädes lägga 10 dagars sorg med anledning af dislritts, fom är schefen W. Karftröms timade död. udden. ar föreSvåra olyckshändelser. En forrespondent twis ide till Norrlanösposlen meddelar följande underrätalla tre telse om twå olycshändelser, som timade i Torstten, på s åkers loden onsdagen den 18 d:s: 2— hålla en . å på morgonen hade magra wid pågående irdt att järnwägsarbete i närheten af Montros bruk an: nan sag stalda srammande arbetare tagit sig det orådet jon gaföre att fira Edwardsdagen genom afstjutande af ade sebastinpatroner, hwiltet ej lydades battre, ån att, da en af dem, Änders Edward Olsson från Werme land, uti torparen Bengt Erssons i Tolfwen bostad, försölte att med ett brinnande ljus aptina en frusen patron, som han därwid höll i wenstra handen, sa exrplodecade patronen, bortslet handen, Klaus agerö, j !l d med krossade ena ögat och förorsatade ett högst clatö rtyget , artadt brannsär, strådande sig från wenstra knået IgG Jit på s till ljumsten. Af öfriga i samma rum wid tillD ackert fället inne warande personer undsluppo twa med d e har blotta förmrädelsen, men wärden på stallet, ofwan h es ej. nämda Bengt Ersson, fick en del af patronhyljan u zning i buktaviteten, därwid lera inre delar illa stada-5. tin: des; på Lars Johan Johansson från Elfsborgs Å län krossades bagge ögonen; Karl Karlsson fran s tatg) Wermland erhöll ytliga brännstador i ansigtet och m. år hopp om hans fulltomliga återställande. Där: Zan-ihnot är det föga förhoppning om Anders Edward ho hof Olssons och Bengt Erssons wederfående, liksom i 9 Cars Johan Johansson sannolikt för all framtid pa ntablir blind på bägge ögonen Bengt Ersson Mår: ten rsodas i sitt hem samt Lars Johan Johansson och for fin Karl Karlsfon på lasarettet wid Hofors bruk. anl ler, Anders Edward lsson har blifwit transporterad fon wid till länslasarettet i Gefle. Löja NöÖÖfver fyra dygn vilse i skogen. Den 17 cirk iljd s dennes intogs a atad. siuthuset i Upsala pigan war att Sofia Wickström, 23 år gammal och i tjenst hos war af: bonden Anders Persson i Akraby, Wendels socken. gra na I Rörande orsaten till hennnes larwarande belägen och bet meddelar Upsala Postenefter å sjuthuset förda obet anteckningar följande: för Söndagen den 8 dennes begaf fig patienten från s med sitt hem för att beföta fin moder, boende en Vv ar tersti er I mil från Åtraby, och läg hos henne öfwer natten. söka e Måndags morgonen gick hon till sin mormoder, dags. it som bodde ett stycke därifrån, och, sedan bon hos Pa a I henne ätit middag, tog hon afted syra tiden och . Wisj tt begaf fig på wåg hemåt, åtföljd af fin syster. nes l. Hon hade blott a mil att gå, om hon följde säger landswägen. För att imellertid binna hem få s nätter mycket tidigare, följde hon jysterns rad att taga warit wägen öfwer Akrastogen. Stogsstigen förde förbi mycket ett par stugor, och som patienten aldrig gått den liksom sörut, följde systern henne til den första stugan, förhöjt hwarpå de ätskildes. Det war hart på marten mar fö och ännu tämligen ljust, och hon kunde därför je dre sifd och följa den anwisade wägen. Hon hann odså därstäd lyckligt förbi den andra stugan. Men nu började wisar j det att mörkna, det blef alt swårare att följa ftistra fot gen helst den ftötte tillsammans med flera andra, tårna, och då hon ej längre war säker på att den, hon bon gå följde, war den rätta, mille hon wända om för wårken att återkomma till landsmägen. Men förgäfwes. Riks Alt mörtare blef det i skogen, alt otydligare blefför and bo spåren; hon ilade framåt åt det hall, hon anden lörd åg för det rätta, men ingen wäg, ingen stuga Till f kunde widare uptäckas. Den ena timmen förgick m:t före efter den andra af aftonen och natten — man fan f till denn lätt föreftälla sig hennes fmwal. handa bi Följande Morgon fann henne ännu i skogen. och tillst Hon gick oafbrutet, än följande den ena gång: anslaget stigen än den andra, då den första tog slut eller diskussion Hela tisstottets h — ej längre syntes henne föra till målet. — — — —