Sundsvalls tidning – 12 mars 1874, sida 2

ja dock nn antyda ett, hwilket skulle både hedr och gagna samhället. Det wore att anlägga ct offentligt bibliotek. Härwarande myndigheter skull ide minst werka för wår stads utweckling genon att arbeta för ett sädant, wåra affärsmän likaså Och genom en ringa upoffring, lika så hedrand som gagnelig, egde Sundswall ännu ett medel til förkofran. Det är till hwarje wän af allmänt oc enskildt wäl deesa ord äro stälda, det är til up lysningens nitiske befordrare, till kunskapernas be skyddare och målsmän, wi egnat desfa rader, fö att fästa upmärlsamheten på en sak, fom bord ligga hwar och en om hjärtat. Allmänheten be höfwer en sysselsättning, som bildar anden och för ståndet, widgar blicken öfwer de omgifwande tin gen samt gifwer en frisk äskådning af lifwet od dess företeelser och därigenom utgör motwigten mot en krass werldsäskådning och ett offerwilligt njut ningsbegär. Landsbygden är i detta hänseende försedd med en folkhögskola, staden har intet mot: swarande. Skulle det då wara fwårare att åftad. komma något sådant här än på landsbygden? Wi tro det ide. Anordnandet af föreläsningar more lättare här än där, kostnaderna mindre. Men wil man ide gå få långt, nåwäl, tagom första steget, erbjud hwar od) en tillfälle att utweckla fina and: liga förmögenheter. Börja med anläggandet af ett bibliotek! För samhällets sedliga och intellektuella gagn förorda wi detta; för bildningens höjande, karaktärens utbildande, förståndets utweckling fam hällets nytta åstunda wi det, för att härigenom bilda en motwigt mot last och osedlighet, förmä tenhet och opassande anspräksfullhet önska wi det framgång, öfwertygade som wi äro, att de män, hwilka wisat fig ega mod til en upoffring gag: nande wår stad ej häller nu förneka detta, och förwissade om att hwar och en befrämjar en sak af wigt för alla och den enskilde. —l —