bade ide önskat någon demoustration till den 16 ars. Han sade widare, att han i sina bandlingar skulle låta sig bestämmas blott af de författare. ban läst, och af de samtal, han haft med fin fa der. Han uttryckte uprepade gånger, fåfom fin öfwertygelse, att hans anhängare misstoge fig, om de trodde, att kejsardömets återuprättande more få nära för handen. Det skulle först inträffa, då den parlamentarista styrelsen i Frankrile förlorat förtroendet, men den tid skulle tomma, då kejsardömets fana wore den enda, fom fladdrade Högt. När blott twenne återftå — anarkiens och kejfardömets bankr — skall Franlkrike ide tweka i sitt wal. J hwilket fall som helst, will jag icke likna min fader, fom hela sitt lif bar om fin fot bojan från den 2 desember. Ofta talade han med mig om de fmårigheter, han hade att göra statskuppen, unter han understöddes af ett plebiscit af 6 mill. röster. Prinsen wisade sig afgjordt wara af den tanfen, att det more dåligt och gagnlöst att göra statskupper, owilka hade med fig få många elaka följder. Hans egna önskningar woro för en öps pen styrelse på bred grundwal och tillgänglig för alla. En statskupp nödgade dess uphofsman att styra med tillhjälp af en cligue. De fom dels tagit i def werkstallande, tilläte icke gerna andra taga del i den styrelse, de uprättat, under det att å andra fidan de fom ingenting haft att göra därmed, gerna fördöma regeringen och göra def werktygs totala aflägsnande till wilkor för, att de skola taga någon del i statens bördor. Kort sagdt, om Napoleon IV någonsin kommer till fty ret i Frankrike, så synes detta kunna ske endast genom solkets wilja oh ide genom någon ftatskupp. Wien den 2 Mars. Den offifiöfa tidningen Montags-Revue yttrar i en upsats angående kejsarens besök i Petersburg: Utgångspunkten för ett närmande mellan Öfters rike och Ryssland stär i nära samband med Tyffs land. Bismarck, Gortschakoff och Andrassy äro öfwertygade om nödwändigheten af att wärna den allmänna freden och utan twifwel öfwerens om att detta intresse bör öfwerwäga hwarje annat. Denna endrägt mellan Europas mäktigaste stater hotar ingen; den är nästan mer en borgen för freden, den är freden. Underhandlingar lomma med det snaraste att öpnas angående ett närmande i handelswpolitiskt asseende mellan Österrike Ungern och Ryssland. Afwen i Nordamerikas förenta stater synes en konflikt mellan katolska kyrkan och statsmakten oundwiklig. Redan wid sista presidentwalen gjorde de anspråk på en ministerportfölj. Deras anfpräk nnderftöddes ifrigt af den ultramontana presfen, särdeles af ÅCatholic Vorld, en i Newyork ut: kommande tidskrift, fom eger stor spridning och redigeras af twå konseroativa män, tillhörande Newyorks förnämsta familjer. I ett af de fifta numren af denna tidskrift upftäles ett politiskt program, hwilket säsom grundwilkor fordrar, att katolikerna wid politiska wal blott rösta för sina katolska trosförwandter. Dessutom uttalas den önffan, att staten må befria katolikerna från skatt till skolunderwisningen eller oc att en del af denna fatt må äfwen komma de katolska skolorna till godo. Särdeles missnöjda äro och katolikerna med den fullkomliga skilsmässa mellan kyrka och ftat, som den amerikanska författningen förestrifwer. De petitionera därför hos kongressen hwarje år att de sföcenta staterna skola styras efter den sanna religionens grundfatfer. Under den sanna religionen förstå de naturligtwis den romerfftz katolska. SS AA AA —