Sundsvalls tidning – 7 mars 1874, sida 2

direkte till Karlekrona. Jnwigningen af banar tros komma att försiggå i juli. Spetälskesjnka. Enligt frän provinsialläkaren Örn i Jerssö ingången anmälan finnas inom Gefleborgs län följande antal spetälskesjuka, nems ligen inom Ljusdals socken 31, Enånger 4, Norr: ala 1, Trönö 3, Zdenor 2, Rogsta 1, Hög I Delsbo 14, Bjuråker 3, Alfta 5, Arbrå 3, Uns derswik 1, Loos 1, Ramjjö 1, Färila 5, Söders ala 3, Skog 5, Lingbo kapellförsamling 2 — och Söderhamus stad 1; — summa 87. Från Uysala skrifwes i P. T.: Frägan för dagen häruppe är: blir det något studen imöte i Upsala i år, eller ide? Tillåtes det, att med stöd af de anteckningslistor, fom för ändamålet frames lagte, och efter grund, fom utfärdarna uf dessa listor framställt, afgifwa ett swar, få torde det blifwa nekande. Man har ide att i detta resultat se ett bewis på aftagande af den skandinawiska felefaand. Jngalunda. Sympatierna för norts männen äro werkligt djupa och för danskarne åts minftone ide mindre än hwad de förr warit. Finge och kunde den studerande ungdomens länslor ensamt fälla utslaget, wisserligen blefwe det då ett studentmöte, därom är icke tu tal. Men det fordras uppoffzingar, stora pekuniära uppoffringar, för att realisera iden och att realisera henne på ett någorlunda wärdigt sätt. När man kommer m på det kapitlet, geltaltar fig nog saken på ett annat fött. Knapt ett tjogtal studenter — oh dessa hafwa också mydet riktigt tecknat fig — är ekonomiskt oberoende. De allra flesta måste för sina studier skuldsätta sig och de öfriga hafwa att wackert foga fig efter wederbörande målsmäns wilja. Man torde anmärka, att så har ju alltid förhållandet warit. Ja, wisserligen. Men den äldersklass, fom nu har nyckeln till kassakistan och i sinom tid swärmade för standiaaviska möten, tycker måhända, att studentmötena redan gifwit den åsyftade impulsen, fatt fin frukt, och att deras tid är förbi. OM resonnementet fan hafwa fina goda ffäl. Att ungdomen wil hafwa ett studentmöte, om hon också icke trängtar därefter med samma entusiasm fom 1840:talets heroer, det ligger klart för hwar och en, som det allra minsta känner ynglingasinnet. Af Teknisk Tidskrift, redigerad af ingeniören W. Hoffstedt, har fjärde ärgängens första häfte utkommit. Häftet utmärker fig för det omwexlande och läs rorika innehåll, fom denna tidskrift under fin hits tills warande treåriga werksamhet altid winlagt jig om att erbjuda. Särstildt fästa wi upmärtsamheten på de äfwen i innewarande årgång forts gående omfattande redogörelserna för de olika in dustriernas ständpunkt wid förlidet års mwerldsutfällning i Wien, i detta häfte omfattande delar af tertil: och den kemiska industrien samt en beskrifning på en mycket sinnrik maskin för tillwerfz ning af borstar. Ett par artiflar af allmänt ins tresse afhandla frågan om evakuationspaviljonger wid sjukhus samt om bränsle — en särdeles intressant och på wetenskapens nyaste rön baserad, populärt hallen upsats öfwer detta wigtiga ämne. J öfrigt förekomma upsatser om bergshandterinz gen i Swerige år 1872; om bränning af tjära; om wärdet af de till fmörjning anwända oljorna och deras profning; om gasapparater för laboratorier; om pasteurisering af öl; redogörelse för uttagna patent m. m. Flere af dessa artiklar äro ätföljda af wäl utförda litografierade planscher. Hvad har ett justitieråd att göra? Wid genomblädrande af Stockholms adresskalender, fäs ger Swenska Medborgaren, fan man finna många uplysningar till ledning för omdömet rörande just den fräga, som nn stär på dagordningen, den om lönetillökning. J nämde kalender hafwa mi får lunda funnit ett ganska innehållsrikt swar på ofvan stående fråga, ty där stär t. er. justitierädet Wretman anteknad säsom innehafwande följande befattninaar: