Sundsvalls tidning – 3 mars 1874, sida 3

annexion af detta s. k. riksland wore det störst politiska fel, och i stället för att inwiga ett freden tidehwarf genom tyska kejsardömets återuprättande hade man ide blott utgifwit ofantliga fursmor ti eröfringar, utan man måste redan mi öka utgij terna för hären för att kunna bewara sin ställ ning, under det man med trygghet kunde wart högnnnad och lemnat Frankrikes gränser orubba de. Slutligen yttrade han att, om Tyskland will låta denna annexion fara, skulle ännu lätt kunn upstå wänskap och förbund med Frankrike. — Bi skop Raess afgaf nu den i telegrammet omnämde förklaringen om godkännande af de imellan Frank rike od Tyskland ingångna traktaterna, hwilkeir förklaring emottogs med största bifall, men hwal han egentligen menade med detta upträdande ä icke fullt klart. — Man öfwergick nu genast til omröstning, hwarwid förslaget förkastades med all röster emot 23 (polackarne, sosialdemokraterna Kryger och ett par andra). De deputerade frår CEljapB-Lothringen togo ide del i omröstningen, od ffälet — som några ansågo wara, att de ide be grepo hwarom fråga war —, skall enligt en an nan förklaring af Teutsch wara det, att de skull hafwa ansett det fom en själfförnedring, om de af gifwit fina röster i den tyska riksdagen. — Om de 15 riksdagsmännen ännu en gång skola infinna sig i rilsförsamlingen eller om de ämna resa hem igen, wet man ännu icke.