Sundsvalls tidning – 28 februari 1874, sida 3

timdtets beslut. Fil underteknare af besludet öredrogs och antogos under bravorop flere perfos ner, däribland Moltke, Simson, Hohenlohe, Irans gel och Völk. Flera samstämningstelegram upläs stes, fom tillsändts mötet från Bochum, Mänden, Dresden m. fl. fäder. Därefter höjdes ett fore mande lefve för kejsar Wilhelm och mötet uplöstes. Från biskopen af Trier har man nu låtit ute mäta all hans egendom, få att det ide lär finnas det ringaste kvar i hans boning, oh man antager att han snart kommer att följa ärkebiskop Ledos chowsti i fängelset. Under det på detta fätt de preussiska biskoparna göra ett härdnackadt motstånd, hafwa de franska od belgiska biskoparna på fednas ste tiden ådagalagt mycken moderation, antagligen med anledning a regeringarnes upmaning. J de hittils bekanta herdadrefwen, fom i Frankrike oh Belgien bliswit utfärdade med anledning af fastan, finnes ide den ringaste politiska hänsyftning. Äfwen de österritiska biskoparna ädagalägga myden återhällsamhet. Häftigare är därimot engelska bis skopen Manning, hwilken med ytterlig skärpa ans griper tyska regeringen därför att den förföljer katolikerna. Antalet katolska prester utgör för när warande i Tyskland 17,304, hwartill komma 14 tusen munkar och nunnor. På Preussen komma häraf 7,690 prester och 8,797 munkar och nunnor, utom de efter denna beräknings upgörande (1867) fördrifna jesuiterna. J de öfriga tyffa staterna egde den sista räkningen af katolska presterna rum är 1864 od antalet lärer därför ej obetydligt förs ökats. Bakom dessa prester stå dessutom 15 mils lioner katoliker. Versailles den 23 februari. MNationalförfams lingen har upffjutit Naquets interpellation angås ende af regeringen utöfmadt obehörigt inflytande på representantwalet i departementet Vaucluse til dess att fullmakten skall granskas. Församlingen har ogillat förslaget om införan: de ånyo af stämpelskatt på tidningar. Komiten för undersökande af nationalförfmarss regeringens förhållande i asseende på landets förs swar under kriget har offentliggjort fin berättelse. Den är mygdet graverande för regeringen, och i synnerhet för Gambetta. Anfmaret för härens nederlag efter den 4 september 1870 wältas hufs wudsakligen på Gambetta. Kommissionen yrkar en sträng efterräkning med regeringen af den 4 september 1870. Från kripsskådeplatsen i norra Spanien föres ligga gynsamma underrättelser för regeringen. Ges neral Moriones har, efter att hafwa afstått från fin marsch til Estella, i största haft marscherat på Bilbao oh ämnar anfalla karlisterna från twå fis dor, i det Promo de Rivero från Castro de Urvdis ales (en liten plats i provinsen Santander) mars scherat mot Portugalete. I ett telegram tillTimes beter det, att karlisterna utrymt Estella och att man hwarje ögonblick wäntade underrätteljun om, att Vilbaos belägring blifwit uphäfd. Detta har doc ide bekräftat fig. Enligt ett senare telegram, ftå de twå repuklifanfia generalerna wid Sonunors rostro, nordwest om Bilbao, med en styrka upgås ende till bort imot 20,000 man, od en Hufvuds drabbning syntes oundwillig. Staden Tolosa, fom war nära att falla i karlisternas händer, har därs imot blifwit undsatt af general Loma, som slagit en afdelning af 2,000 karlister. J Valenca träns ger Lopez Domingues, i spetsen för regeringstrups perna, insurgenterna alt mer mot norr, hwarimot den bekante Saballs i Katalonien lärer wunnit nägra framgångar. Antagligen är det han, som intagit Vinarcz en tämligen betydlig plats på gränsen af Katalonien oc Valencia, dock inom den senare provinsens omräde, hwilken ftad, efter hwad ett i måndags ingånget telegram meddelar, efter 6 timmars strid eröfrats af karlisterna.