Sundsvalls tidning – 10 februari 1874, sida 3

ningar och wore fast beslutna, att ej genom par: tisträfwanden i motsatt rigtning låta störa sig i detta hänseende, eller i det ömsesidiga förtroendet till hwarandra. Äfwen den personliga famman: komsten med andra mäktiga monarker, fom fejfa: den haft, ingåfwe honom förtroende till att fre ens bestånd wore betryggadt. Schweiz. Den gammalkatolska rörelsen har på senaste tiden wunnit alt mer mark i Schweiz. Redan i oktober waldes tre franska gammalfatolifer til prester i staden Gencöe, och nu hafwa i början af januari tre andra blifwit insatta ifodnarna närmast däromkring i (Courage m. fl.), sedan de förut walts af forsamlingarne med stort flertal. Pater Hyacinthe, hwilken är prest i Se neve, har bestämt ritualen för sin församling på så sätt, att modersmålet införes wid alla kyrtliga handlingar, wid messan och sakramenternas ut: delning, att nattwarden utdelas med bröd och win och att Hemligt skriftermal afskaffas fom obligatorifft, men tillatas under sarsilda för hallanden; och widare har han med bestämdhet framhållit, att presterna icke må inblanda politik i sina predikningar. J Bern tillgar det på samma sätt och rörelsen synes likaledes winna medkänsla hos befolkningen. Kantonens regering beslöt på grund af 97 pre: sters fortfarande anslutande till den afsatte bistop Lachat, att först snspendera och sedan assatta dem, och nu har den afwen tillsatt 16 nya fran: ska och 5 nya tyska prester. Regeringen i Bern har widare utarbetat och fått autagen i kantonal församlingen en ny fyrfolag för alla trosbefännelser. Enligt denna lag skulle församlingarna hwart sjatte är walja fina prester, hwaremot ftaten förbehaller fig sadfästelsen af walet, i stallet att den förut hade utnämningen (af de proteftantiffa presterna) i fur hand, och dessutom fordrar fom wilkor för bekladandet af ett prastambete, att personen i fraga skall wisa sig innehafwa ett wisst mått af wetande. Hwarje kyrkosamjund kommer att erhålla en sarstild synod och en aldeles fjuljständig forjamlingskyrelje, oc) om möjligt, beredas tillfälle för gammalkatolikerna, om de utgöra pluralitet inom församlingarna, att få fyrtogod: jen od) kyrkobygnaderna i fur ego, under det de eljest måft bilda fria församlingar; dod fan fantonal rådet i spesiella fall företaga en delning af kyrkogodsen, få wida församlingen uplöses i twa sarskilda trosfsamfund. Denna kyrkolag antogs i kantonalförsamlingen med 106 roster mot 18 och därefter stedde allmän folkomröstning. De pre sterliga hade, efter hwad det pastas, gjort fig stora förhoppningar om att här kunna hindra lagens antagande, men blefwo fullkomligt bedragna i denna sin förwäntan. Under ett utomordentligt lifligt deltagande — af 96,000 walman rostade 88,000 — ajltogs kyrkolagen med 70,000 röster mot 17,000, och till och med i Jura war det, synnerligast i de fora församlingarna, majoritet för lagen. De förra presterna, hwilka, oaktadt de woro assatta, uppehöllo sig i landet och genom priwata gudstjenster och pa annat sätt fortjatte agitationen mot regeringen och mot fina efter: trädare, upgafwo nu stn striden och de flesta flydde in på franstt område, af fruktan för att blifwa internerade i nagon protestantisk del af kantonen. Nagra af dessa, som hade drifwit sin agitation wal langt, hafwa blifwit häktade, däribland en, som tillatit sig borttaga kyrkans heliga kärl. Då dessutom oroligheter egt rum, har re geringen latit infalla några afdelningar af milijen, och kantonförsamlingen har med stor majoriz tet uttalat sitt gillande af dessa åtgärder. För fort tid sedan uploste regeringen i Ursulinerklostret i Porentrui. Afwen utom Jura, d. w. s. i de tyst katolska församlingarna, hafwa gammalfatokerna öfwerhand. Det är ide blott i Schweiz, fom rörelsen ut: breder fig. Äfwen i södra Frankrike börjar den, om afwen i smatt, att wisa fig, od pater Hyacinthe erhåller oafbrntet skrifwelser härom från