Sundsvalls tidning – 29 januari 1874, sida 2

Hundsbåält d. 29 Janäti. Wi nämnde i wårt lördagsnummer att landt bruksakademien på fin sednaste sammankomit dryfse tat frågan om det inflytande skogarnes uthuggning kunnat ha å klimatet och jordens fruktbarhet, hwarjämte wi anförde namnen på dem, som tagit del i öfwerläggningen, och i synnerhet hwad ritsdagsmannen Hjelm från Norrbotten i saken ytrat. Wi äro i dag i tillfälle att, efter N. D. A., göra utförligare reda för det öfriga meningsutbytet i denna för hela wårt land och ide minst för war landsdel ytterst wigtiga angelägenhet. Ordskiftet inleddes af jägmåstaren Björkman med omnämnandet af åtskilliga erfarenheter härom från utlandet samt om den fkongress, fom för det angelägna spörsmålet om skogarnes förhållanden till klimaten och jordens fruktbarhet förewarit uti Wien sistlidna sommar. Särskilda försöksstationer, ensamt för utredande af hit hörande förhallanden, bade blifwit uprättade på åtskilliga stallen i JTyft: land och redan kommit till wigtiga erfarenhetsrön rörande en mängd klimatologiska förhallanden, hwilka befunnits wara beroende af det förrad på skog eller den brist däraf fom på atskilliga orter förefunnes; och hoppades talaren att under dagens sammankomst wärderika uplysningar härom måtte komma att meddelas från wårt eget Lund af ata: demiens talrikt tillstadeswarande ledamöter. Ett ytrande, fom hr Björkman under fitt anförande hade, att man i frågan om ffogsförödelsens följder icke kunde eller borde åberopa — på sätt mid flera tillfällen förut skett — några erempel från Jsland, emedan detta land aldrig haft någon ifog, föranledde hr Rydqwist att fraga, hwarifrån talaren hemtat denna upgift, då det twärtom wore af aldre skrister nogsamt bekant, att Joland under en wiss period haft skog och då warit till klimat oc bördighet af helt annan beskaffenhet, än hwad det sedan blifwit och ännu är. Hr Björkman swarade härtill, att det wore kändt, att Jslands första, från Norge utvandra: de, bebyggare fört timmer med fig från hemlandet för upbyggande af fina boningshus därftädes, hwilket de wäl ide skulle gjort, om timmer på ön funnits. Det more oc kändt, att de på Jsland örst bosatte norrmännen endast bygt ett par kepp — troligen af med golfströmmen ditfördt virke. Hade sådant sunnits på ön, så skulle nog en nya befolkningen, där liksom i def hemland Norge, allmännare och fortfarande idkat ffepsbya: